Både förvaltningsrätten och kammarrätten har nu fastställt MFoF:s avslag, med hänvisning till att adoptionen inte genomförts enligt svensk lagstiftning för internationella adoptioner.
Paret ansökte hos Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) om att få ett tunisiskt adoptionsbeslut, meddelat den 14 juli 2020, erkänt i Sverige.
MFoF avslog ansökan med motiveringen att paret varken anlitat en auktoriserad adoptionsorganisation eller haft tillstånd för enskild adoption. Myndigheten framhöll att det åligger den enskilde att i god tid ta reda på vilka krav som gäller för att en utländsk adoption ska bli gällande i Sverige, och att okunskap inte utgör synnerliga skäl.
Förvaltningsrätten delade bedömningen och fann inte heller att parets eller barnets nuvarande situation i Tunisien innebar att det, med hänsyn till barnets bästa, skulle framstå som stötande att beslutet inte godkänns i Sverige.
I kammarrätten prövas ärendet mot lagen om adoption i internationella situationer samt lagen om internationell adoptionsförmedling (LIA). Domstolen konstaterar att adoptionen inte genomförts i enlighet med LIA, eftersom paret varken anlitat en auktoriserad adoptionssammanslutning eller haft tillstånd för enskild adoption.
Utredningen visar att de lämnat in en ansökan om enskild adoption men senare återkallat den, och vad som därefter anförts kan inte betraktas som en ny ansökan. Kammarrätten finner inte att synnerliga skäl föreligger för att ändå godkänna beslutet och avslår därför överklagandet.
Kammarrätten i Sundsvall
Mål nr 1661-24
Lägg till artikeln i dina kanaler
Senaste artiklarna med samma ämne
