Grundläggande krav på utredningar om vårdnad, boende och umgänge

Bristerna strider bland annat mot kraven på objektivitet och saklighet samt dokumentationsregler i SoL. Vilket i sin tur påverkar rättssäkerheten och möjligheten till effektiv domstolsprövning.

Följande rubriker beskriver några av de områden som JO håller som viktiga beträffande utredningarna. Plus ges några tips till utredaren för att undvika brister.

 Problemorienterad och relevant utredning

Enligt JO ska en utredning vara problemorienterad och begränsad till relevanta uppgifter. Ett överskottsmaterial utan saklig koppling är oförenligt med kravet på saklighet och god förvaltning.

Tips till utredaren
Finns det omfattande medicinska, psykiatriska eller andra mycket integritetskänsliga uppgifter som inte tydligt knyts till bedömningen av vårdnad/boende/umgänge? Är större delar av utredningen en allmän konflikt- eller ”livshistorik” utan koppling till aktuella förhållanden och barnets bästa? Saknas uppgifter som uppenbart är relevanta?

Objektivitet och saklighet

JO har ofta kritiserat utredningar för att de inte uppfyller det grundläggande kravet på objektivitet enligt 1 kap. 9 § RF. Det betonas omständigheter till nackdel för en förälder eller används värderande eller nedsättande formuleringar om en part.

Tips till utredaren
Är språket i utredningen värderande? Används exempelvis uttryck som ”opålitlig” och ”instabil” m.m. utan att det tydligt kopplas till verifierbara fakta? Redovisas sådant som talar för eller emot respektive förälder balanserat? Eller framstår utredningen som ensidigt vinklad?

Noggrannhet, struktur och metodredovisning

JO framhåller att vårdnadsutredningar ska vara noggrant och omsorgsfullt utförda och redovisa alla omständigheter domstolen bör känna till. JO har sett brister på relevanta uppgifter, exempelvis har inte utredaren besökt och beskrivit en parts hem. Källorna framstår ibland som oklara, det framgår inte vem som lämnat uppgifter och fakta och bedömningar kan vara sammanblandade. Utredarens egna värderingar och slutsatser kan också ha presenteras som ”fakta” utan analys.

Tips till utredaren
Finns en tydlig metodbeskrivning? Vilka personer har hörts, vilka hembesök gjorts och vilka handlingar inhämtats? Har inte, utan förklaring, den andra föräldern, barnet, relevanta referenter och eventuell ny partner kontaktats?

Framgår det vem som lämnat vilken uppgift? Hur hanteras motstridiga påståenden? Hålls fakta, iakttagelser och värderingar isär? Hur redovisas barnets åsikter? Förekommer påverkan på barnet eller lojalitetskonflikt?

Analyseras systematiskt uppgifter om våld, hot, missbruk och psykisk ohälsa? Eller har dessa uppgifter enbart refererats? Redovisas alla relevanta källor,  exempelvis polisanmälningar och journaler? Är en utförlig riskbedömning kopplad till barnets situation?

Kommunicering och partsinsyn

JO framhåller att en utredning alltid ska kommuniceras med parterna innan den lämnas in till domstol. Föräldrarna ska därigenom få möjlighet att yttra sig över utredningen. Sker inte detta både kränks deras rätt till insyn och möjlighet att påverka utredningen, vilket kan leda till ett sämre beslutsunderlag för domstolen

Tips till utredaren
Fick föräldrarna tillfälle att yttra sig över utredningen i sin helhet innan den lämnades in till domstolen? Var tiden för att inkomma med yttrande tillräcklig? Har föräldrarnas lämnade synpunkter bemötts i utredningen?

Källor:
JUNO
JO 48‑2013, 20/21 s. 515, JO 842‑2023, JO 2001/02 s. 278 och JO 2020/21 s. 464.