Skip to main content

Vårdnadsreform 1991

 
 
Det föreslås att s.k. samarbetssamtal skall erbjudas föräldrar i alla kommuner. Vidare föreslås det att domstolen i ett mål om vårdnad eller umgänge skall ges möjlighet att ta initiativ till att samarbetssamtal kommer till stånd.
 
Gemensam vårdnad föreslås kunna komma i fråga inte bara om föräldrarna är ense om det utan också om ingen av dem utesluter denna vårdnadsform.
 
Ogifta föräldrar föreslås kunna få gemensam vårdnad genom en anmälan till socialnämnden i samband med att faderskapet fastställs. I anslutning därtill föreslås att termen faderskapserkännande byts ut mot termen faderskapsbekräftelse.
 
För sådana fall då gemensam vårdnad inte är aktuell utan endera föräldern skall anförtros vårdnaden skall domstolen liksom hittills avgöra frågan om vem som skall ha vårdnaden efter vad som är bäst för barnet. Det föreslås en uttrycklig bestämmelse om att domstolen vid bedömningen av vad som är bäst för barnet skall fästa avseende särskilt vid barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna.
 
I anslutning till reglerna om umgänge föreslås att vårdnadshavaren skall lämna sådana upplysningar om barnet som kan främja umgänget. Vidare föreslås att en erinran tas in i socialtjänstlagen om att socialnämnden också efter det att en tvist om vårdnad eller umgänge har avgjorts skall tillgodose det behov av stöd och hjälp som kan föreligga.
 
När det gäller förfarandet i vårdnadsmål föreslås att interimistiska beslut i stället för att avse vårdnaden skall kunna ta sikte på vem barnet skall bo tillsammans med. Det föreslås vidare att domstolen skall uppdra åt socialnämnden att föranstalta om utredning men att utredningen skall överlämnas till domstolen utan något ställningstagande från nämndens sida.
 
De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 mars 1991.

Artiklar

Målet för samtalen är att få föräldrarna att nå samförståndslösningar. Men även om detta syfte in...
| Vårdnadsreform 1991