Skip to main content

Utredningarnas beslutsunderlag och utredningstid

Domstolen har ett ansvar att se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda (6 kap. 19 § FB). Innan domstolen avgör ett mål eller ett ärende om vårdnad, boende eller umgänge, ska domstolen ge socialnämnden tillfälle att lämna upplysningar. Om det behövs ytterligare utredning, får domstolen uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa en sådan utredning. Domstolen får fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken utredningen ska vara slutförd. Domstolen ska se till att utredningen bedrivs skyndsamt.
Publicerad - 14 april 2021, redigerad - 09 augusti 2024

Utredningens kartläggning visar att vårdnadsutredningar generellt är av god kvalitet, dock att kvaliteten kan skifta och att vissa utvecklingsområden finns – bl.a. bör fokus i utredningarna ligga mer på barnet och mindre på föräldrarna. Analysen och bedömningen bakom förslagen till beslut i utredningarna behöver också i många fall bli fylligare och tydligare och konsekvenserna för barnet av olika beslutsalternativ bör redovisas i större utsträckning. 

Av kartläggningen framgår vidare att den genomsnittliga tiden för att genomföra en utredning var drygt fem månader. I en tredjedel av de granskade målen var utredningstiden tre till fem månader. I flera fall pågick dock utredningen under en längre tid, i några fall så lång tid som ett år. Utredningen föreslår därför att en lagstadgad tidsgräns ska införas, inom vilken en utredning om vårdnad, boende och umgänge ska vara färdigställd. Tidsgränsen bör enligt utredningen bestämmas till fyra månader, vilket är vad som gäller för barnavårdsutredningar, med möjlighet att förlänga utredningstiden om det finns särskilda skäl.

Regeringen konstaterar att det för barnets skull är viktigt att frågor om vårdnad, boende och umgänge avgörs inom rimlig tid. En anledning till att handläggningstiderna i domstol blir långa är att utredningar i frågorna ibland drar ut på tiden. Det är därför viktigt att sträva efter att utredningen i frågor om vårdnad, boende och umgänge färdigställs så snart som möjligt. Kartläggningen visar att det finns mer att göra här – både för att höja kvaliteten på utredningarna och, där det är möjligt, slutföra dem snabbare.

Regeringen delar därför utredningens bedömning att det bör införas en lagstadgad tidsgräns för utredningar. En tidsgräns ger en tydlig signal om vikten av skyndsamhet och kan bidra till en mer effektiv handläggning av vårdnadsmål. Föreningen PappaBarn anser att utredningstiden bör begränsas till maximalt tre månader. Enligt regeringens bedömning kan det dock i många fall bli svårt för socialnämnderna att genomföra en vårdnadsutredning av god kvalitet inom en så kort tidsfrist. Enligt regeringen är fyra månader en rimlig tidsgräns. En tidsgräns om fyra månader överensstämmer också med den tidsgräns som gäller för barnavårdsutredningar (11 kap. 2 § andra stycket SoL).

Det innebär inte att tiden alltid ska bestämmas till fyra månader. Det bör understrykas att domstolen i varje enskilt fall måste överväga vilken utredning som behövs och vad som är en rimlig tidsgräns. Samtidigt är det viktigt att strävan efter en skyndsam handläggning inte påverkar utredningens kvalitet. En utredning ska bedrivas skyndsamt, men vad som ären rimlig tidsgräns varierar från fall till fall. En utredning är ett mycket viktigt underlag för domstolens beslut och den måste därför alltid hålla en hög kvalitet och ha ett tydligt barnperspektiv.

Som utredningen föreslår bör det därför finnas utrymme för domstolen att förlänga utredningstiden om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl avses att det i det enskilda fallet finns skäl av tillräcklig styrka som motiverar en längre utredningstid, trots att detta innebär att domstolsprocessen förlängs. Enligt regeringen kan det främst komma i fråga att förlänga tiden om det annars finns risk för att utredningen inte håller tillräckligt hög kvalitet.

I vissa fall måste det, som t.ex. Stockholms tingsrätt, Borgholms kommun och Timrå kommun påpekar, accepteras att en utredning tar längre tid. Det kan t.ex. vara fråga om komplicerade tvister med en stor informationsmängd, att mer än en socialnämnd är inblandad i utredningen eller att det parallellt med utredningen pågår en barnavårdsutredning. Som bl.a. Uppsala tingsrätt är inne på kan det inte uteslutas att socialnämndernas begränsade resurser –i vart fall under en övergångsperiod –kan påverka socialnämndernas möjlighet att slutföra utredningar inom den nya tidsgränsen. En allmänt hög arbetsbelastning under en längre tid kommer dock normalt inte att utgöra särskilda skäl för förlängning av tiden.

I sammanhanget bör det noteras att regeringen föreslår att det ska införas ett krav på att föräldrar som huvudregel ska ha deltagit i ett informationssamtal hos socialnämnden innan de i domstol framställer ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende eller umgänge (se avsnitt 7.1). Socialnämnderna kommer därigenom i framtiden att komma i kontakt med föräldrar och barn i ett tidigare skede än idag. Ett syfte med den föreslagna ordningen är att i fler fall, och utan en domstolsprocess, hitta hållbara lösningar som är bra för barnet. Ett minskat antal tvister i domstol väntas med den nya ordningen leda till att antalet utredningar om vårdnad, boende och umgänge som ska genomföras också minskar och att resurser kan frigöras för att hantera kvarvarande ärenden inom rimlig tid.

Att utredningar slutförs inom rimlig tid – och har hög kvalitet –är viktigt, och kan även säkerställas på annat sätt. Handläggningstiderna varierar, som flera remissinstanser påpekar, mellan olika kommuner. Att kommunerna fördelar resurserna så att socialnämndernas familjerätter kan utföra sitt arbete så snabbt som möjligt och med rätt kvalitet är självklart viktigt.

Även domstolen har dock ett ansvar att skapa förutsättningar för socialnämnden att slutföra sina utredningar inom rimlig tid. Domstolen kan bl.a., som Södertörns tingsrätt betonar, arbeta med att ge tydliga riktlinjer för vilken utredning som behövs och hur resultatet av denna ska redovisas till domstolen. Regeringen vill här framhålla att ingenting hindrar en socialnämnd att ta kontakt med den domstol som lämnat ett uppdrag för att diskutera omfattningen och inriktningen på arbetet.

Flera remissinstanser, bl.a. Västerås kommun, framhåller också vikten av ett lokalt erfarenhetsutbyte – där domstolen och socialnämnden gemensamt diskuterar frågor om hur en utredning kan bedrivas och redovisas. I likhet med dessa remissinstanser är regeringen övertygad om att sådan metodutveckling och effektivisering av verksamheten kan bidra till att handläggningstiderna kortas och att den nya tidsgränsen kan hållas, utan att det påverkar kvaliteten på utredningarna negativt.

Det är också värdefullt att det sker ett erfarenhetsutbyte även kommuner emellan, där goda exempel lyfts fram och sprids till fler. Även här kan domstolarna fungera som ett viktigt nav, då de i många fall tar del av utredningar från flera kommuner. Det finns vidare möjlighet – som redan sker på flera håll i landet – för kommuner att samarbeta regionalt för att skapa en effektivare och bättre verksamhet.

Inom ramen för en lokal samverkan kan det också lyftas frågor om i vilka avseenden en domstols långa handläggningstider orsakar merarbete för socialnämnden, något bl.a. SKR lyfter, eller om det finns utrymme att i större utsträckning använda sig av möjligheten att begränsa utredningen eller att avstå från att begära in en utredning och nöja sig med den information som kan lämnas inom ramen för socialnämndens upplysningar.

Källa:
Prop.2020/21:150 s. 113

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

07 februari 2025
Vidare anges i 16 kap. 4 § SoL vilka beslut av IVO som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I fråga om överklagande av IVO:s beslut om utlämnande av handling i personakt till den akten rö…
07 februari 2025
Bestämmelsen ska ändras på så sätt att det preciseras att uppdrag att besluta för nämndens räkning får ges till ett utskott i stället för till en särskild avdelning. Hänvisningen till bestämmelsen o…
06 februari 2025
Även bestämmelserna om åtal och straff för brott mot kravet att inhämta socialnämndens medgivande innan ett barn med hemvist utomlands tas emot av någon i syfte att adopteras, ska föras över till den…