Skip to main content

Riskfyllt umgänge

Barn- och ungdomspsykiatriska synpunkter.
Publicerad - 21 augusti 2026, redigerad - 21 augusti 2026

I FN´s konvention om barnets rättigheter stadgas i artikel 9 barnets rätt till regelbundet umgänge med bägge sina föräldrar och i artikel 18 båda föräldrarnas gemensamma ansvar.

I artikel 19 tillförsäkras barnet skydd mot fysiskt och psykiskt våld, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan vårdnadshavare. När den ene föräldern allvarligt åsidosätter barnets bästa kommer dessa artiklar – och vad viktigare är – dessa behov hos barnet i konflikt med varandra. Det sker t ex när den ene föräldern har misshandlat eller sexuellt utnyttjat barnet eller slagit den andre föräldern, men det kan också vara aktuellt, när en förälder lider av svårare psykiatriska störningar eller missbrukar alkohol och/eller narkotika.

Om föräldrarna då är skilda, kommer vårdnads-, boende- och umgängesfrågor att bli komplicerade och många olika sorters hänsyn och övervägande aktualiseras. Det förefaller ganska självklart, att barnets behov av skydd och trygghet måste komma i första hand. Det behovet ser olika ut och kan tillförsäkras på olika sätt beroende på vilken ålder barnet befinner sig i.

För tonåringen är det naturligt att ett större mått av eget bestämmande blir aktuellt, och skyddet kan bestå i möjligheten att välja och vetskapen om var skydd och hjälp finns och hur det kan nås. För det lilla barnet måste den vuxna – föräldern eller sociala myndigheter – gå in och arrangera, begränsa och kanske finnas med som fysisk person.

Ska då en misshandlare ha umgänge med sitt barn? Ska den som kanske är en farlig våldsverkare och har slagit både mamman och barnet vid många tillfällen, eller den som sexuellt förgripit sig på sitt barn, verkligen tillåtas träffa sitt barn? Har han inte förverkat sin föräldrarätt?

I artikel 3 i Barnkonventionen står att barnets bästa ska komma i första hand. Det innebär bl a att barnet inte ska användas för aldrig så lättförståeliga behov av att bestraffa och hämnas på en förälder som förbrutit sig. Även när det gäller våldsamma, farliga föräldrar måste vi se till vilket behov av kontakt barnet har. Och oftast har barnet det behovet.

Barnet behöver ha en relation till sitt ursprung, det behöver en verklig pappa att relatera till, inte en monsterbild – eller en i hemlighet uppbyggd hjältefigur. Barnet behöver jämföra sig, finna likheter såväl som skillnader. Det behöver kanske möjligheten till konfrontation, till att anklaga, skälla ut.

Ur ett barnperspektiv är det alltså inte den vuxne som skal ha rättigheten att träffa sitt barn, utan barnet som, under trygga skyddade former skall ha rätten att träffa och ha en relation till sin förälder. Och inte ens en mördare eller den som förgripit sig är bara detta – 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Barnet har rätt att se att det finns en annan förälder också.

Umgänge i sådana situationer kan se ut på olika sätt p g a omständigheter, riskbedömning, tidigare traumatiska upplevelser e t c, och kanske ska vara så glest som några gånger om året och under bara några timmar. Även ett så glest umgänge är dock bättre än inget alls, för det tomrum som annars uppstår, fylls kanske ut av det som är sämre eller blir just ett tomrum också i barnets själ.

Umgänget med en farlig förälder, eller med en psykiskt sjuk förälder, en missbrukare är inte lätt för barnet. Förutom skydd, behöver barnet också möjlighet att med en trygg vuxen förbereda sig och i efterhand bearbeta umgänget, och de vuxna runt barnet måste klara av att barnet kan reagera med oro, ilska, sorg eller smärta.

Känslor är inte farliga och inte ett tecken på att umgänget är skadligt, men barnet kan behöva hjälp att härbärgera sina känslor, inte att stoppa undan och förneka dem. Om den vårdnadshavande föräldern p g a egna erfarenheter av hot, våld, rädsla har svårt att hjälpa barnet med detta, eller med att vara den trygghet, som behövs i samband med umgängestillfällena, så måste andra, privatpersoner eller professionella, finnas tillgängliga.


Barn- och ungdomspsykiatriska synpunkter på vårdnad, boende och umgänge
av Torgny Gustavsson, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, Växjö, Ds 1999:57

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

21 augusti 2026
I FN´s konvention om barnets rättigheter stadgas i artikel 9 barnets rätt till regelbundet umgänge med bägge sina föräldrar och i artikel 18 båda föräldrarnas gemensamma ansvar. I artikel 19 tillför…
19 augusti 2026
Föräldrar svarar för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § FB). Vid denna bedömning ska hänsyn tas till ba…
12 augusti 2026
Från födelsen strävar barnet mot ökad självständighet. Samtidigt är behovet av trygghet ständigt närvarande. Närhet och distans är avgörande dimensioner i utvecklingen. Närheten ger trygghet men min…