Utvärderingen av 2006 års vårdnadsreform

Barnets bästa har vidare en framträdande roll vid bedömningar i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det större utrymme för domstolarna att döma till ensam vårdnad som var en avsedd följd av 2006 års vårdnadsreform synes också ha fått genomslag. Det har blivit vanligare att en av föräldrarna ges ensam vårdnad.Även om 2006 års vårdnadsreform i många avseenden har fallit väl ut finns det förbättringsområden. Av utredningens utvärdering framgår att det t.ex. fortfarande är vanligt att särskilt yngre barns åsikter - och hur de beaktats - inte framgår av utredningar och domar. Det finns också utrymme att förbättra kvaliteten på de riskbedömningar som ska göras om det förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp.

Ett syfte med 2006 års reform var att underlätta för föräldrar att komma överens i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Det är visserligen vanligt att parterna når en samförståndslösning under domstolsprocessen. Den möjlighet att besluta om medling som infördes genom reformen används dock i få fall.

Vidare förefaller den reglering som infördes 2006, som anger att föräldrarnas förmåga att samarbeta ska beaktas när domstolen avgör om vårdnaden ska vara gemensam eller om en av föräldrarna ska ha ensam vårdnad, i viss mån fungera konfliktdrivande. Antalet vårdnadsmål i domstol har också ökat markant efter 2006 års vårdnadsreform. Utredningen kommer fram till att vårdnadsmålen har ökat med 48 procent, från knappt 3 000 mål i tingsrätt 2006 till drygt 4 000 mål 2015.

Samhället har ett stort ansvar för barn och en viktig uppgift är att vid separation ge föräldrarna hjälp och stöd att själva fatta beslut med barnets bästa i fokus. Många gånger innebär en tvist i domstol en långvarig känslomässig påfrestning för barn och föräldrar. För både barns och föräldrars skull är det därför viktigt att frågor om vårdnad, boende och umgänge kan lösas i ett så tidigt skede som möjligt.

Det är angeläget med insatser som syftar till att undvika tvister - föräldrar som inte kan komma överens i frågor om vårdnad, boende eller umgänge måste fångas upp i ett tidigt skede och erbjudas stöd och hjälp i frågor som kan påverka barnets situation och vardag. Lösningar som bygger på samförstånd har ofta bättre förutsättningar att efterlevas och innebär en mindre risk för upprepade processer. Samförståndslösningar mellan föräldrarna bör i de allra flesta fall främjas (jfr även bet. 2016/17:CU punkt 18). Om föräldrarna inte kan enas i frågor som rör barnet, måste det finnas en effektiv och rättssäker domstolsprocess för att avgöra tvisten.

Att hjälpa föräldrar att hitta hållbara lösningar i frågor som rör deras barn är viktigt. Genom att föräldrarna på ett tidigt stadium får hjälp att hitta den bästa lösningen för barnet kan risken för att barn och föräldrar utvecklar psykisk ohälsa motverkas. Samtidigt är det viktigt att synliggöra att överenskommelser inte i alla situationer är möjliga eller lämpliga, och att en tvist mellan två föräldrar inte alltid kan beskrivas som en konflikt mellan dem.

Det kan handla om situationer där det finns uppgifter om våld mot närstående eller där det finns en hedersproblematik. Här har domstolsprocessen och den samverkan som i den sker med socialnämnden en ytterst viktig funktion, allt för att säkerställa ett avgörande som är till barnets bästa. Förslag som tar sikte på att främja samförståndslösningar och i ett tidigare skede fånga upp föräldrar och hjälpa dem att hitta hållbara lösningar i frågor som rör deras barn behandlas i avsnitt 7 och 9.

Sedan den 1 januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) svensk lag. Lagstiftningen om vårdnad, boende och umgänge ska präglas av ett tydligt barnrättsperspektiv och säkerställa att barnet får komma till tals och vara delaktigt.

Barnet ska stå i centrum och dess rättigheter ska tydligt framgå. Vid alla åtgärder som rör barn ska det i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Barn ska ges information och få komma till tals och få sina åsikter beaktade i alla frågor som rör dem. Yngre barn har samma rätt till delaktighet som äldre barn, och det är angeläget att denna rättighet tillgodoses även för dem. Det är vidare viktigt att reglerna om vårdnad, boende och umgänge är utformade för att säkerställa barnets bästa och för att minska risken för långvariga konflikter som skadar barnet (jfr även bet. 2016/17:CU punkt 18). Förslag som tar sikte på att synliggöra barn och stärka deras rättigheter samt skapa en mer ändamålsenlig domstolsprocess behandlas i avsnitt 6, 8 och 12.

I drygt en tredjedel av de domar meddelade efter en huvudförhandling - alltså där föräldrarna inte kom överens - som 2014 års vårdnadsutredning tog del av under sitt arbete förekom uppgifter om våld. Utredningen lyfter behovet av bättre riskbedömningar när det förekommer uppgifter om våld eller andra övergrepp i mål om vårdnad, boende och umgänge. Regeringen gav i december 2016 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd i uppdrag att ta fram ett handläggningsstöd för socialnämndernas arbete med riskbedömningar i ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Handläggningsstödet publicerades i maj 2018.

2014 års vårdnadsutredning konstaterar vidare att barn som riskerar att fara illa har behov av ökat skydd. De förslag som utredningen lämnar om nya forumregler som tar sikte på mål eller ärenden där det förekommer skyddade personuppgifter behandlas i avsnitt 11. Utredningen lämnar vidare förslag som tar sikte på en överflyttning av vårdnaden när det har förekommit allvarligt våld i familjen. Dessa behandlas i avsnitt 10. Frågor om våldsutsatthet tas upp även i andra avsnitt (se t.ex. avsnitt 7.2, 8.1 och 8.2). De förslag som lämnas för att stärka barns rätt att komma till tals har också betydelse för att uppgifter om våldsutsatthet i fler fall kan komma fram och beaktas (avsnitt 6.2).

Åtgärder för att förbättra situationen för dem som drabbas av våld i nära relationer

Flera remissinstanser lyfter i sina yttranden över utredningens betänkande frågor om våld i nära relationer och hur uppgifter om våld enligt dem bör hanteras i mål om vårdnad, boende och umgänge.

Våld mot kvinnor och barn samt hedersrelaterat våld och förtryck är allvarliga problem för samhället och individen. Ett stort antal personer i Sverige utsätts varje år för våld och andra kränkningar i nära relationer. Det kan handla bl.a. om fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp.

Gärningarna är ofta upprepade och de medför stort lidande. Främst är det kvinnor som drabbas och den som utsätter dem för våld, hot eller trakasserier är ofta en man som kvinnan har, eller har haft, en relation med. I många fall då en förälder eller partner utsätts för våld finns dessutom barn som bevittnar våldet eller själva utsätts för våld. Att som barn behöva bevittna eller utsättas för våld inom familjen ökar risken för såväl fysisk som psykisk ohälsa på både kort och lång sikt.

En rad internationella konventioner slår fast individens rätt till skydd mot alla former av våld. Det är en självklarhet att alla har rätt att leva utan rädsla för att utsättas för våld och andra övergrepp. Arbetet med att förebygga och bekämpa våld i nära relationer är prioriterat för regeringen, och ett av delmålen för regeringens jämställdhetspolitik är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen beslutade 2016 om en tioårig nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Som en följd av den nationella strategin har regeringen beslutat om flera myndighetsuppdrag och insatser som syftar till att närma sig detta mål.

Arbetet med att förebygga och bekämpa våld i nära relationer kräver åtgärder på många olika områden. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2020 Brottsoffermyndigheten i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd för berörda aktörer, som t.ex. socialtjänstens familjerätter, ombud och domstolar, om behoven hos barn som har bevittnat våld och som vistas i skyddat boende. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 29 januari 2022.

Det behövs också ökad kunskap om hur uppgifter om övergrepp av en förälder mot den andra föräldern eller ett barn behandlas i mål om vårdnad, boende eller umgänge.

Regeringen har därför gett Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att utifrån en genomgång av domar i mål om vårdnad, boende eller umgänge göra en kartläggning av i vilken utsträckning och på vilket sätt uppgifter om våld eller andra övergrepp av en förälder mot den andra föräldern eller en partner eller ett barn framförs i sådana mål samt i vilken grad uppgifterna beaktas i domarna. I uppdraget ingår bl.a. att belysa om domstolen har redovisat vilka överväganden som gjorts i fråga om risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller på annat sätt far illa (gjort en riskbedömning) och vad utfallet av riskbedömningen i så fall var, vilken typ av övergrepp som gjorts gällande och vilken utredning som lagts fram till stöd för uppgifterna.

Myndigheten ska vidare belysa om barnet har kommit till tals och om barnets åsikter beaktats, hur ett barns vistelse på skyddat boende påverkar utgången i målet och i vilken utsträckning det förekommer att en domstol, med hänvisning till att en förälder inte tillgodoser barnets behov av en nära och god kontakt med den andra föräldern, gör en ändring i vårdnaden eller boendet för barnet. Jämställdhetsmyndigheten ska särskilt belysa i vilken utsträckning en sådan ändring innebär att vårdnad eller boende flyttas från den förälder som lämnat uppgifter om våld eller andra övergrepp till den andra föräldern, och vilken bedömning domstolen i dessa fall gjort av förälderns uppgifter. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 31 december 2021.

Det finns mer att göra för dem som utsätts för våld i nära relationer och särskilt för barn som utsätts eller bevittnar våldet. Ett barn har rätt till båda sina föräldrar. Det får dock inte innebära att barnet måste leva med eller umgås med en förälder under alla förhållanden. Ett barn har också rätt att inte bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling. Regeringen har för avsikt att ge en utredare i uppdrag att bl.a. överväga behovet av lagändringar i syfte att säkerställa att ett barn som har utsatts för våld av en förälder inte mot sin vilja måste träffa den föräldern.

Vidare beslutade regeringen den 4 mars 2021 lagrådsremissen Barn som bevittnar brott. För att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar våld och andra brottsliga gärningar föreslår regeringen att det införs ett nytt gradindelat brott, barnfridsbrott, som innebär att det blir straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott, i nära relation. Synliggörandet av barn och de konsekvenser som våld i nära relationer får för barn kan förväntas skapa en ökad medvetenhet om hur barn påverkas av våld, även när våldet är riktat mot någon annan i familjen.

Inom Regeringskansliet pågår också arbete med att ta fram direktiv till en särskild utredare som ska ta fram en strategi för att förebygga och motverka våld mot barn.

Regeringen avser att fortsätta att agera och att följa frågorna. Våld i nära relationer kan aldrig accepteras.

Prop. 2020/21:150 s. 37.