Ändrade förutsättningar för vårdnadsöverflyttning till familjehem

6 kap. 8 § föräldrabalken

Om ett barn stadigvarande har vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, ska rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet.

Vid bedömningen av om det är bäst för barnet att vårdnaden flyttas över ska rätten särskilt beakta
– barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnadsöverflyttning,
– barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt,
– familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med sina föräldrar och andra närstående,
– barnets relation till sina föräldrar, och
– barnets sociala situation i övrigt.

Frågor om vårdnadsöverflyttning prövas på talan av socialnämnden.

Specialmotivering

Paragrafen handlar om överflyttning av vårdnaden till en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare.

Ändringen i första stycket innebär att det inte längre ska vara en förutsättning för vårdnadsöverflyttning att det är uppenbart att det är bäst för barnet att vårdnaden flyttas. Ändringen innebär att bedömningen om när en vårdnadsöverflyttning ska ske är i linje med portalparagrafen i 2 a §. Det innebär att kraven för överflyttning av vårdnaden sänks något i förhållande till vad som hittills gällt.

En vårdnadsöverflyttning ska ske om det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till familjehemsföräldrarna. Liksom hittills krävs också att barnet stadigvarande har vårdats och fostrats i familjehemmet. Barnet ska i regel ha fått en så stark bindning till familjehemmet att barnet betraktar det som sitt eget hem, innan en vårdnadsöverflyttning kan bli aktuell (prop. 1981/82:168 s. 70). I prövningen av om det ska ske en vårdnadsöverflyttning ska, liksom hittills, prognosen för en återförening ingå.

Det nya andra stycket innehåller en uppräkning av omständigheter som rätten ska beakta särskilt vid bedömningen av om det är bäst för barnet att vårdnaden flyttas över enligt första stycket.

De fyra första strecksatserna utformas med utgångspunkt i 13 c § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och 6 kap. 8 b § socialtjänstlagen (2001:453).

Den femte strecksatsen är ny. Med ordet särskilt markeras att uppräkningen av omständigheter inte är uttömmande men utpekandet av vissa omständigheter innebär att dessa ska ges en särskild tyngd vid rättens bedömning av om en vårdnadsöverflyttning ska ske.

I första och andra strecksatsen anges att barnets och familjehemsföräldrarnas inställning till en vårdnadsöverflyttning ska beaktas liksom barnets relation till familjehemsföräldrarna och deras förmåga att tillgodose barnets behov av en trygg och god uppväxt. Det innebär att familjehemsföräldrarna ska önska att bli vårdnadshavare för barnet och att stort avseende ska fästas vid barnets egen inställning.

Rätten ska vidare enligt tredje strecksatsen ta hänsyn till familjehemsföräldrarnas inställning till och förmåga att tillgodose barnets behov av kontakt med sina föräldrar och andra närstående. Vilken inställning familjehemsföräldrarna har och hur de på olika sätt tar ansvar för och möjliggör en kontakt är något som har betydelse för hur en vårdnadsöverflyttning kommer att påverka barnets kontakt med sin ursprungsfamilj på längre sikt.

Enligt fjärde strecksatsen ska barnets relation till sina föräldrar särskilt beaktas. För att bedöma relationen är ett viktigt förhållande hur barnets umgänge med de biologiska föräldrarna har sett ut och hur det har fungerat. Att barnet och föräldrarna har ett fungerande umgänge är inte ett hinder mot en vårdnadsöverflyttning (jfr bet. 2020/21:SoU5 s. 35).

Enligt femte strecksatsen är barnets sociala situation också en omständighet att särskilt beakta för rätten. Uttrycket knyter an till barnkonventionens artiklar 28 och 31 av vilka det följer att alla barn har rätt till utbildning, vila och fritid. Med barnets sociala situation i övrigt avses omständigheter som i hög grad påverkar barnets känsla av trygghet och tillhörighet. Det kan handla om att delta i idrottsträning, scouter eller kulturskolans verksamhet eller att kunna gå kvar i en skola där barnet har skapat trygga relationer till klasskamrater och personal. Även relationen med familjehemssyskon är betydelsefull.

Övriga ändringar är språkliga eller redaktionella.

Prop. 2024/25:10 s.76.