Skip to main content

Vårdnadsöverflyttning eller adoption

Föräldrabalkens regler om adoption tillgodoser familjehemsplacerade barns behov av trygghet och stabilitet och bör därför inte ändras.
Publicerad - 11 januari 2025, redigerad - 11 januari 2025

Ett övergripande syfte med utredningens översyn av reglerna om vårdnadsöverflyttning och adoption är att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. I avsnitt 5.1 lämnar regeringen förslag rörande vårdnadsöverflyttning i detta syfte.

I fråga om adoption bedömer utredningen att de nuvarande reglerna redan är utformade på ett sätt som tillgodoser familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet. Utredningen anser därför att några ändringar inte bör göras.

Med stöd av det underlag som utredningen presenterar kan regeringen konstatera att det i dag är ovanligt att barn placerade i familjehem adopteras av sina familjehemsföräldrar. Som utredningen konstaterar är det svårt att dra några säkra slutsatser om varför det ser ut på det sättet. Men den bild som framträder är att vårdnadsöverflyttning används framför adoption för att uppnå stabilitet och trygghet för barn som inte kan tas om hand av sina föräldrar.

Som utredningen noterar är just möjligheten till vårdnadsöverflyttning också något som skiljer den svenska ordningen från regelverket i många andra länder och har den fördelen att det inte innebär ett lika livsavgörande ställningstagande för någon av de inblandade. Som både utredningen och flera remissinstanser, bl.a. Jämställdhetsmyndigheten, påpekar saknas det forskning om hur adoption av familjehemsplacerade barn påverkar barns utveckling. Det saknas också forskning och kunskap om hur barns utveckling påverkas av vårdnadsöverflyttning och om konsekvenserna för barnet av vårdnadsöverflyttning  jämfört med långvarig familjehemsplacering eller adoption.

Det kan mot den bakgrunden, i likhet med vad bl.a. Unicef Sverige framhåller, inte uteslutas att det finns fler barn i familjehem än hittills som skulle gynnas av en adoption. Enligt regeringens mening finns det dock inte något som tyder på att det skulle vara utformningen av adoptionsreglerna i föräldrabalken som hindrar eller motverkar adoption av barn som är placerade i familjehem. De flesta remissinstanser, däribland Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd och Socialstyrelsen, delar den bedömningen.

Stiftelsen Allmänna Barnhuset anser att socialtjänsten borde ha en skyldighet att överväga adoption. Något sådant förslag lämnar inte utredningen och det finns därför inte möjlighet att närmare överväga en sådan lagändring. Unicef Sverige framför att det borde införas en skyldighet för kommunerna att fortsätta att ge stöd även efter en adoption.

Regeringen konstaterar att socialnämnden i dag har ett ansvar att i sin omsorg om barn och unga tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts (5 kap. 1 § 9 socialtjänstlagen). Det är viktigt att yrkesverksamma inom socialtjänsten har god kunskap om såväl vårdnadsöverflyttning som nationell adoption, så att de uppmärksammar dessa frågor i sitt arbete. Som Socialstyrelsen framhåller är det bra om socialtjänsten i de fall det kan vara till barnets bästa att bli adopterad i ett så tidigt skede som möjligt uppmärksammar frågan.

Sedan 2020 finns en handbok för socialtjänsten om nationell adoption (Socialstyrelsen 2020, Nationell adoption – handbok för socialtjänsten). Socialstyrelsen har också haft i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner (S2020/05272). Uppdraget slutredovisades i mars 2023. Av slutrapporten framgår bl.a. att Socialstyrelsen har genomfört olika aktiviteter, t.ex. anordnat regionala konferenser, med socialtjänsten och familjehem som målgrupp och att dessa åtgärder varit inriktade på att öka kunskapen om de barn som är långsiktigt placerade, deras behov av varaktiga relationer och vilka alternativ som finns när barnet inte kan flytta hem (rapporten Kunskapshöjande insatser om nationella adoptioner m.m. inom familjehemsvården). Det är som utredningen anför inte otänkbart att antalet adoptioner kan öka efter Socialstyrelsens kunskapshöjande insats.

Som redovisas i avsnitt 5.1 har regeringen också gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till kommunerna i deras stöd och kontakt med familjehem, i syfte att utöka antalet familjehem och förbättra kunskapen i familjehemsvården. Regeringen menar att dessa kunskapshöjande och stödjande åtgärder är viktiga steg för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Regeringen avser att fortsatt följa utvecklingen på området.

Prop. 2024/25:10 s. 45.

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

07 februari 2025
Vidare anges i 16 kap. 4 § SoL vilka beslut av IVO som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I fråga om överklagande av IVO:s beslut om utlämnande av handling i personakt till den akten rö…
07 februari 2025
Bestämmelsen ska ändras på så sätt att det preciseras att uppdrag att besluta för nämndens räkning får ges till ett utskott i stället för till en särskild avdelning. Hänvisningen till bestämmelsen o…
06 februari 2025
Även bestämmelserna om åtal och straff för brott mot kravet att inhämta socialnämndens medgivande innan ett barn med hemvist utomlands tas emot av någon i syfte att adopteras, ska föras över till den…