Svensk eller kanadensisk rätt vid prövning av underhåll

Högsta domstolen avgjorde om svensk eller kanadensisk rätt ska tillämpas vid bedömningen av om talan om underhåll kan tas upp till prövning.

Tillämplig lag i processuella frågor

Det är en internationellt vedertagen princip att processuella frågor som huvudregel ska bedömas enligt domstolslandets lag (lex fori). Det gäller också när utländsk rätt är tillämplig på de materiella frågorna. När en part exempelvis gör en invändning om rättegångshinder behöver det därmed avgöras om invändningen ska kvalificeras som en processuell fråga, som ska bedömas enligt domstolslandets lag, eller som en materiell fråga, som ska bedömas enligt den utländska rättsordningen.

Vid bedömningen av hur en viss fråga ska kvalificeras har även innehållet i den aktuella lagvalsregeln betydelse. Det har ansetts att begreppet processuella frågor bör ges ett innehåll som svarar mot dess funktion i sammanhanget och mot de skäl som ligger bakom principen att sådana frågor ska bedömas enligt domstolslandets lag. Begreppet har därmed ett snävare innehåll vid en sådan kvalifikation än vad som är motiverat när det används i nationell rätt utan att några internationella hänsyn behöver tas. (Jfr prop. 1984/85:124 s. 51.)

I linje med det synsättet gör sig principen att processuella frågor bör bedömas enligt domstolslandets lag främst gällande i fråga om formerna för domstolsförfarandet (jfr Åke Malmström, Det s.k. kvalifikationsproblemet inom internationell privaträtt, 1938, s. 48 ff.). Ett sådant synsätt har också kommit till uttryck i äldre rättspraxis rörande negativ faderskapstalan, där utländska regler om talerättsbegränsning ansetts tillämpliga även i Sverige (se t.ex. NJA 1970 s. 274 och NJA 1973 s. 151).

Om den lagvalsregel som avgör vilken lag som är tillämplig på tvisten finns i ett EU-rättsligt instrument ska kvalifikationen normalt göras autonomt, det vill säga oberoende av medlemsstatens interna rättsordning. Av kravet på en enhetlig tillämpning av unionsrätten följer att EU-rättsliga bestämmelser ska tolkas självständigt och enhetligt, med beaktande av det sammanhang i vilket de förekommer och de mål som eftersträvas med den aktuella lagstiftningen. (Jfr bl.a. W.J., C-644/20, EU:C:2022:371 p. 62 samt Michael Bogdan och Michael Hellner, Svensk internationell privat- och processrätt, 9 uppl. 2020, s. 65 f. och 69.)

EU:s underhållsförordning och 2007 års Haagprotokoll I EU:s underhållsförordning innehåller bestämmelser om bland annat tillämplig lag. Av förordningen framgår att frågan om vilken lag som ska tillämpas på underhållsskyldighet ska fastställas i enlighet med 2007 års Haagprotokoll (se artikel 15 i förordningen). Enligt Haagprotokollet ska underhållsskyldighet som huvudregel regleras av lagen i den stat där den underhållsberättigade har sin hemvist. Det gäller även om denna stat inte är bunden av protokollet. (Se artiklarna 2 och 3.) I artikel 11 i Haagprotokollet finns bestämmelser om den tillämpliga lagens räckvidd. Artikeln har följande lydelse.

Tillämplig lag avseende underhållsskyldighet reglerar bland annat
a) om, i vilken utsträckning och mot vem den underhållsberättigade kan rikta ett krav på underhåll,
b) i vilken utsträckning den underhållsberättigade kan begära underhåll retroaktivt,
c) beräkningsgrunden för storleken på underhållsbidraget samt indexering,
d) vem som får väcka talan om underhållsskyldighet, utom i frågor som rör processbehörighet och företrädare under förfarandet,
e) preskriptionsfrister eller talefrister,
f) omfattningen av den underhållsskyldiges förpliktelser, om ett offentligt organ begär återbetalning av bidrag som har lämnats till en underhållsberättigad i stället för underhåll.

Det framgår av ordalydelsen att uppräkningen inte är uttömmande. I den förklarande rapporten till protokollet anges att artikeln syftar till att ge den materiella rätten ett relativt brett tillämpningsområde (se Explanatory Report by CC , 2013, punkt 166).

Som framgår av punkt d) reglerar den tillämpliga lagen vem som får väcka talan om underhållsskyldighet, utom i frågor som rör processbehörighet och företrädare under förfarandet. Frågan om talerätt ska alltså i detta sammanhang bedömas enligt den på underhållsskyldigheten tillämpliga lagen och inte enligt domstolslandets lag.

HD, mål nr Ö 4337-25