Samma rättigheter, förmåner och skyldigheter efter ändrad könstillhörighet

Även om föräldraskapet ska betecknas och registreras i överensstämmelse med den rättsliga könstillhörigheten, bör en KtM som föder barn ha samma rättigheter, förmåner och skyldigheter som han hade haft om han inte ändrat könstillhörighet. Han bör alltså omfattas av de bestämmelser som gäller för en mor. Om en KtM är ogift vid barnets födelse, bör han således få ensam vårdnad om barnet (6 kap. 3 § föräldrabalken).
På motsvarande sätt bör den MtK som bidragit med sina spermier, eller som samtyckt till en assisterad befruktning av sin make eller sambo, omfattas av de bestämmelser som gäller för en far. Detta innebär bl.a. att om moderskapet för en MtK upphävs, kan hon ha rätt till ersättning av allmänna medel för utgivna underhållsbidrag (lagen [1969:620] om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag).
Även en kvinna som inte har ändrat könstillhörighet och som samtycker till en assisterad befruktning av sin make eller sambo bör omfattas av de bestämmelser som gäller för en far, när maken eller sambon är en KtM. Att en person ska anses exempelvis som far och samtidigt i andra avseenden behandlas som mor innebär att folkbokföringen inte korrekt kommer att kunna förmedla vilka rättigheter, förmåner och skyldigheter personen har i egenskap av förälder till ett barn.
Enligt Diskrimineringsombudsmannen är det problematiskt att en person kan vara tvungen att upplysa myndigheterna om att han eller hon har ändrat könstillhörighet för att kunna göra gällande en viss rättighet eller förmån. Regeringen konstaterar dock att denna problematik är svår att undvika om man samtidigt ska erkänna den ändrade könstillhörigheten fullt ut. Det får därför anses vara rimligt att en enskild i vissa fall själv kommer att behöva informera om sin ändrade könstillhörighet för att kunna komma i åtnjutande av en viss förmån eller rättighet.
Källa:
Prop. 2017/18:155 s. 59.
Lägg till artikeln i dina kanaler