Mamman till nyfött barn hade avbrutit sina studier och stannat hemma och vårdat barnet under ett års tid. Hon ville, när underhållsbidraget skulle beräknas, att hennes levnadskostnader skulle räknas med bland de utgifter som beaktas vid bestämmande av barnets behov. Dessutom ville mamman att ett standardtillägg för barnet skulle bestämmas utifrån barnets ettårsdag. Mammans talan om underhållsbidrag var uppdelad i två tidsperioder. En period då hon stannat hemma med barnet och en tidsperiod därefter fram till dess barnet blir myndigt.

Mamman yrkade vid TR att underhållsbidraget skulle fastställas till 4 100 kr/mån för den första tidsperioden med rätt för pappan att avräkna redan erlagda belopp. Pappan bestred henens yrkande. TR ogillade yrkandet och HovR fastställde TR:s dom. Mamman yrkade vidare att TR att underhållsbidraget för den andra tidsperioden skulle bestämmas till 2 500 kr i månaden. TR bestämde underhållsbidraget till 2 000 kr. Mamman yrkade i HovR bifall till sin talan och pappan yrkade att underhållsbidraget skulle nedsättas till 1 600 kr. HovR bestämde underhållsbidraget till 2 500 kr.

Båda föräldrarna överklagade till HD.

Mamman utvecklade i HD sin talan. Ett barn har enligt FB rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Omvårdnaden och tillsynen under barnets första levnadsmånader kunde inte tillgodoses av annan än henne. Kostnaderna för mammans uppehälle och boende, med avdrag för föräldrapenning och bostadsbidrag, måste därför ingå i barnets normalbehov vid beräkningen av underhållsbidrag. Normalbehovet uppgick vid denna tidpunkt till 3 156 kr i månaden. Pappans andel av detta behov bör vara 80 % eller 2 525 kr. Något standardtillägg utgår inte efter sistnämnda tidpunkt.

HD konstaterade att enligt FB ska föräldrarna svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Föräldrarna ska vidare ta del i kostnaderna för barnet efter var och ens förmåga.

Enligt metoden för beräkning av underhållsbidrag ska barnets normalbehov uppskattas till visst belopp. Därefter görs en beräkning av varje förälders överskott, som ska kunna tas i anspråk vid bestämmande av underhållsbidrag. Beloppet räknas fram genom att man från nettoinkomsten efter skatt drar av ett förbehållsbelopp för förälderns eget och eventuellt för makes och samboendes underhåll. Underhållsbidraget erhålls därefter genom att det belopp som räknats fram för barnets behov fördelas proportionellt mellan föräldrarna efter överskotten.

Vid uppskattningen av barnets behov bör i allmänhet endast räknas in verkliga utgifter för barnet, till exempel mat, kläder, barntillsynskostnader. För att förenkla beräkningen kan barnets boendekostnader räknas in i det förbehållsbelopp som bestäms för den förälder som barnet bor hos. Men svårigheter att ordna barntillsyn kan i vissa fall vara ett skäl för att under en övergångstid utdöma ett underhållsbidrag.

Mot denna bakgrund bedömde HD att det sakandes förutsättningar för att räkna in mammans kostnader för uppehälle och boende i barnets behov. Kostnaderna får endast betydelse vid bestämmande av hennes förbehållsbelopp och kan inte leda till någon höjning av underhållsbidraget. HD fastställde därför HovR:s dom i denna del. Beträffande pappans överklagande avseende skyldigheten att utge standardtillägg, fastställde HD HovR:n dom han skulle betala detta tillägg.

Domskäl

Till stöd för sitt ändringsyrkande när det gäller underhållsbidrag för den första tidsperioden har mamman framhållit att omvårdnaden och tillsynen av barnet under dess första levnadsmånader bara kunde tillgodoses av henne. Därigenom sakande hon möjlighet att erhålla inkomster till sitt eget uppehälle genom studier eller tillfälligt arbete.

Enligt FB ska föräldrar svara för underhåll åt sina barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. I förarbetena till bestämmelsen har förutsatts att man, vid uppskattningen av det kostnadsbelopp som ska fördelas mellan föräldrarna, i allmänhet ska räkna in endast verkliga utgifter för barnet. Till sådana utgifter hör barntillsynskostnader.

Har inte förskolebarn kunnat få plats inom den kommunala barnomsorgen är vårdnadshavaren normalt hänvisad till att antingen söka anordna tillsyn genom utomstående i andra former eller själv svara för tillsynen. Väljer en vårdnadshavare att avstå från förvärvsarbete och därigenom drabbas av inkomstbortfall, bör detta i skälig omfattning kunna räknas in i det kostnadsbelopp som ska anses svara mot barnets behov. Men det är då inkomstbortfallet som den underhållsskyldige ska bidra till att täcka och inte vårdnadshavarens levnadskostnader.

De uppgifter som mamman framfört, som i allt väsentligt tar sikte på hennes egna kostnader för bostad och uppehälle, utvisar inte i vad mån hon har drabbats av sådant inkomstbortfall som bör tas med i beräkningen vid bestämmandet av kostnaderna för barnet. Hennes uppgifter gav inte heller i övrigt stöd för en höjning av underhållsbidraget för den aktuella perioden. Hennes ändringsyrkande kan således inte bifallas.

Pappans yrkande om sänkning av underhållsbidraget för den första tidsperioden grundade sig på att barnet, enligt hans uppfattning, inte haft behov av standardtillägg under den perioden. I förarbetena framhålls dock att frågan om barnets totala underhållsbehov inte kan ses fristående från föräldrarnas ekonomiska förhållanden. Barnet bör därför kunna göra anspråk på en högre standard för egen del ju bättre ställt föräldrarna har det i ekonomiskt hänseende. Barnet ska således ha ett så stort bidrag att barnets standard är likartad med den underhållsskyldiges. Ett standardtillägg kan dessutom vara mera motiverat ju äldre barnet är.

Källa:
NJA 1995 s 297

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons