Professorer och psykologer ifrågasätter föräldraalienation FA

Personernas namn, titlar och meriter framgår av debattartikeln, och deras åsikt bygger på ett flertal redovisade referenser.

Debattörerna framhåller att våld mot kvinnor och barn är ett omfattande folkhälsoproblem. Dessutom har en åttaårig pojke dödats av sin pappa under ett tvångsumgänge beslutat av domstol. Domar som ofta utgår från påståendet att mamman, som omsorgsperson, har påverkat barnet. Barnets reaktioner och berättelser om rädsla, våld och övergrepp tas inte på allvar och anses påhittade eller orsakade av mammans negativa inställning till pappan. Vilket psykologerna anser bygger på en pseudovetenskap kallad föräldraalienation.

Parental Alienation Syndrome (PAS), Parental Alienation (PA) eller Alienating Behaviours (AB) är begrepp som används för att ifrågasätta barns vilja och egna upplevelser genom att föra in antagandet att den ena föräldern, oftast mamman, påverkat barnet att ta avstånd från den andra föräldern. Internationellt används inte längre begreppet PAS eftersom den föreslagna diagnosen inte accepterats i de internationella diagnosmanualerna, DSM respektive ICD

När PA (FA) används tonas  våld eller andra omsorgsbrister hos umgängesföräldern ner, medan den som varit utsatt och försökt skydda barnet, ofta beskrivs som psykiskt instabil och överinvolverad. Man utgår ifrån att barnet inte far illa av umgänge och att domstolen bör flytta över vårdnaden till den förälder som barnet är rädd för. Därigenom säkras barnets kontakt med umgängesföräldern och man minskar boförälderns inflytande och påverkan på barnet.

Teorin har, enligt debattörerna, ett bristfälligt och osakligt vetenskapligt underlag. Den utnyttjas också som vapen i familjerättsliga tvister för att bortse en förälders uppgifter om våld. Den faktiska situationen och de risker och möjlig skada barnen varit utsatta för undersöks inte. Teorin har vidare granskats i en FN- rapport om våld mot kvinnor och flickor. Rapporten konstaterar att PA är en pseudovetenskap och ett maktmedel för att urholka barns och kvinnors rättigheter.

Debattörerna hänvisar också till brittiska och svenska kartläggningar där mammor genomgående anklagas för att alienera barn då de vill få till stånd kontrollerat och begränsat umgänge mellan barnet och pappan. Detta efter att han utsatt mamman, och ibland barnet, för våld. Barn som inte vill träffa sin pappa ifrågasätts vidare av domstolar. Vill barnet träffa sin pappa anses det som ett uttryck för vad barnet verkligen vill, men om barnet inte vill träffa honom ifrågasätts om det är barnets verkliga vilja.

Teorin om föräldraalienation riskerar att påverka familjerättsliga utredningar och domstolars beslut i vårdnadstvister. Vilket i sin tur riskerar att barn hamnar i situationer som strider mot deras rätt till skydd, delaktighet och vilja. Till exempel att mot deras vilja tvingas till täta umgängen eller gemensamma behandlingsplaceringar i återförenande syfte.

Debattörerna hävdar, med stöd av forskningen, att när barn inte vill träffa en förälder beror det oftast på barnets tidigare erfarenheter av umgängesföräldern. Men det blir svårt för utredare och domstolar att avgöra vad som är barnets bästa om man inte gör en seriös riskbedömning av barnets situation samt tar barnets berättelse på allvar.

Läs mer:
Avståndstagande och föräldraalienation 
Vad är föräldraalienation (FA)