Vid prövningen av vilket umgänge som kan anses bäst ska en bedömning göras av risken för att barnet far illa av umgänget. Det gäller särskilt om det finns uppgifter om övergrepp mot barnet eller någon i familjen, eller om det finns risk för att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar.
Hänsyn måste också tas till de praktiska förutsättningarna att genomföra umgänget på ett sätt som är gynnsamt för barnet.
Riskbedömningen bör göras i två steg. Först bör det konstateras om en risk i ett visst hänseende föreligger och därefter hur stor risken är och om den kan hanteras.
När rätten beslutar om umgänge, får den, om barnet har behov av det, besluta att en person som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget (umgängesstöd). Ett beslut om umgängesstöd ska gälla för en viss tid. (se 15 c § föräldrabalken)
Om vårdnadshavaren och barnet lever med skyddade personuppgifter måste rätten, utifrån vad som framkommit i målet, göra en avvägning mellan å ena sidan risken för att uppgifterna röjs och å andra sidan intresset av att umgänge kommer till stånd.
Risken för att uppgifterna röjs kan medföra att formerna för umgänget behöver anpassas eller i vissa fall helt utebli. Är skälen för att skydda personuppgifterna svaga bör risken dock inte påverka umgänget till någon del.
Vid bedömningen av vilket umgänge som är bäst för barnet kan det vara svårt att förutse och beakta alla framtida förändringar som kan ha betydelse för umgängets utformning och omfattning. Bedömningen bör därför ha sitt fokus på de närmaste åren.
HD, mål nr T 4560-23
Lägg till artikeln i dina kanaler
Senaste artiklarna med samma ämne
