Sakkunnig person vid samarbetssamtal

Enligt 13 kap. 6 § socialtjänstlagen ska socialnämnden erbjuda samarbetssamtal i syfte att föräldrar ska nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge samt i frågor som gäller barnets försörjning. Det framgår att samtalen ska ledas av en sakkunnig person. Bestämmelsen anger dock inte specifika krav på utbildning eller kompetens för den sakkunniga personen.

I 6 kap. 18 § föräldrabalken stadgas att föräldrar kan få hjälp att nå enighet i frågor om vårdnad, boende och umgänge genom samarbetssamtal. Vidare kan domstolen i mål om vårdnad, boende eller umgänge uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att anordna samarbetssamtal i barnets intresse. Även här framgår att samtalen ska ledas av en sakkunnig person, men det specificeras inte vad som krävs för att anses vara sakkunnig.

I förarbetena till socialtjänstlagen framgår att socialnämnden, och inte kommunen, är ansvarig för att erbjuda samarbetssamtal. Det framgår också att samtalen ska ledas av en sakkunnig person, men det ges ingen närmare definition av vad som krävs för att vara sakkunnig. Förarbetena hänvisar till tidigare lagstiftning, men även där saknas specifika krav på utbildning för samtalsledare.

Enligt föreskrifterna och allmänna råden från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), HSLF-FS 2022:18, bör den personal som ska hålla i informationssamtal ha en svensk socionomexamen eller annan relevant högskoleexamen. Den personal som självständigt ska hålla i ett informationssamtal bör dessutom ha arbetat minst två år inom området vårdnad, boende och umgänge. Vidare anges att samtalsledaren bör ha både teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter inom området.

Socialstyrelsen har i sin handbok "Vårdnad, boende och umgänge" från 2012 definierat samarbetssamtal som strukturerade samtal under sakkunnig ledning med föräldrar som är oeniga om hur de ska lösa frågor kring vårdnad, boende eller umgänge. Handboken betonar att samtalsledaren bör ha en tydlig struktur och inriktning på hur barnets behov bäst tillgodoses. Den nämner också att samtalsledaren bör ha kunskap om våld, övergrepp, hot, missbruk och psykisk ohälsa, samt förmåga att bedöma om det är lämpligt att påbörja samtal i sådana fall.

Enligt Socialstyrelsens handbok är det viktigt att samtalsledare får kontinuerligt stöd, handledning och utbildning för att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Vidare bör samtalsledare ges möjlighet att följa kunskapsutvecklingen inom området och fördjupa sina kunskaper genom vidareutbildning, exempelvis på magisternivå, inom områden som samtal med barn, barns och ungas utveckling samt systematiska analys- och bedömningsinstrument.

Sammanfattningsvis regleras kraven på utbildning för samtalsledare vid samarbetssamtal inte direkt i lag eller förordning. Däremot framgår det av både socialtjänstlagen och föräldrabalken att samtalen ska ledas av en sakkunnig person. Vad som exakt utgör "sakkunnig" definieras inte i lagtexten, men enligt föreskrifterna från MFoF (HSLF-FS 2022:18) bör samtalsledaren ha en relevant högskoleexamen, exempelvis socionomexamen, samt minst två års erfarenhet inom området vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens handbok och andra riktlinjer betonar vikten av kontinuerlig fortbildning, handledning och kunskap om barns behov, konflikthantering samt frågor som rör våld och övergrepp.

Det är viktigt att notera att riktlinjer och föreskrifter från myndigheter, såsom MFoF och Socialstyrelsen, inte är juridiskt bindande men kan ha stor betydelse för hur lagstiftningen tillämpas i praktiken. För en mer detaljerad förståelse av vad som krävs för att anses vara en sakkunnig samtalsledare kan det vara relevant att konsultera dessa riktlinjer och föreskrifter.

Källa:
JUNO