Tjänstefel

Vänersborgs tingsrätt (TR), mål nr B 407-20.

Åklagaren ville att socialsekreteraren vid familjerätten skulle dömas för tjänstefel enligt 20 kap. 1 § 1 st brottsbalken (BrB). I andra hand ville åklagaren att hon skulle dömas för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § BrB.

TR ansåg det bevisat att socialsekreteraren lämnat uppgift om datum för en kvinnas möte på socialkontoret till en man, trots att socialsekreteraren kände till att mannen nyligen var dömd för brott mot kvinnan. Dessutom rådde det kontaktförbud för honom gentemot henne. Socialsekreteraren ändrade inte heller datum för mötet för att undvika att mannen använde uppgiften för att komma i kontakt med kvinnan.

Socialsekreteraren borde ha förstått, enligt TR, att det fanns en påtaglig risk att kvinnan kan komma att utsättas för ytterligare brott av mannen. Men också att uppgiften om när kvinnan ska besöka socialkontoret omfattas av sekretess.

Tingsrätten ansåg däröfr att socialsekreteraren varit straffbart oaktsam genom sitt agerande. Med tanke på de följder som det felaktiga utlämnandet av uppgiften fick för kvinnan kunde inte gärningen bedömas som ringa. Påföljden bestämdes till dagsböter.  Eftersom socialsekreteraren dömdes för ett brott med fängelse i straffskalan ålades hon att betala en avgift till staten enligt lagen om brottsofferfond.

Hovrätten för västra Sverige (HovR), mål nr 2721-21

Socialsekreteraren överklagade till HovR.

HovR domskäl (redigerad)

När det gäller tjänstefel och beträffande brott mot tystnadsplikt är det en förutsättning för straffansvar att den uppgift som socialsekreteraren ska ha röjt för kvinnans tidigare sambo var sekretessreglerad enligt 21 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) vid tiden då den åtalade gärningen ska ha begåtts.

Enligt 21 kap. 3 § första stycket OSL gäller sekretess för uppgift om en persons bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var personen bor stadigvarande eller tillfälligt. Exempelvis kontaktuppgifter om personens telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift. Men också för motsvarande uppgifter om personens anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.

Sekretessen i detta fall begränsades till uppgift om kvinnans bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan ange var hon bor stadigvarande eller tillfälligt. Samt uppgift om hennes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med kvinnan.

Med formuleringen ”annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt” avses till exempel adress till fritidsbostad, hotell faxnummer eller arbetsgivare.

Under lagstiftningsarbetet hade Ekobrottsmyndigheten gett uttryck för att uppgift om platsen för ett förhör med en person bör kunna sekretessbeläggas med stöd av den ovan nämnda bestämmelsen, då uppgifter om var och när en person ska förhöras av polis eller åklagare utgör uppgifter om var denna person ska befinna sig vid en viss tidpunkt. Med andra ord uppgifter om den enskildes personliga förhållanden. Enligt regeringen saknades det dock anledning att låta bestämmelsen omfatta en sådan uppgift, då den kunde sekretessbeläggas med stöd av en annan bestämmelse.

Bestämmelsen i 21 kap. 3 § första stycket OSL är en primär sekretessbestämmelse utan begränsad räckvidd. Bestämmelsen är tillämplig hos alla myndigheter och organ som tillämpar OSL. Syftet med bestämmelsen är att en person som är hotad eller förföljd ska kunna lämna nu avsedda uppgifter till vilken myndighet som helst och kunna känna sig säker på att det finns möjligheter att sekretessbelägga uppgifterna där. Bestämmelsen är således tillämplig på socialtjänsten (familjerätten) i den kommun där socialsekreteraren arbetade.

Beskrivningen av sekretessen i 21 kap. 3 § första stycket OSL förefaller handla om uppgifter som har en särskild anknytning till en enskild persons boende, stadigvarande eller tillfälligt, och uppgifter om hur denne på annat sätt kan kontaktas med främst tekniska hjälpmedel eller via en arbetsgivare.

Mera speciella uppgifter som plats för ett tillfälligt myndighetsbesök och tidpunkt för detta stämmer mindre väl med föremålet för sekretessen och uttalanden i förarbeten om att uppgift om plats för förhör och tidpunkt för detta inte omfattas av bestämmelsen.

Det bör i det sammanhanget framhållas att en persons kontakter med socialtjänsten kan vara sekretessreglerade enligt andra bestämmelser som inte är aktuella för åtalet i detta mål.

HovR ansåg därför inte att de uppgifter som socialsekreteraren röjt var sekretessreglerade enligt 21 kap. 3 § OSL. Åtalet mot  socialsekreteraren för tjänstefel alternativt brott mot tystnadsplikt ogillades. TR:s dom mot socialsekretaren upphävdes staten skulle stå för försvararkostnaden såväl vid TR som i HovR.