Informationssamtal - socialnämndens hantering

När socialnämnden tagit emot en begäran om informationssamtal ska föräldrarna erbjudas ett sådant samtal. Utgångspunkten är att samtalet ska vara gemensamt för föräldrarna. Enskilda samtal får dock hållas om det finns särskilda skäl, och en förälder som begär ett enskilt samtal har alltid rätt till det.

Publicerad - 12 april 2021, redigerad - 09 augusti 2024

Ett gemensamt samtal torde dock i de allra flesta fall ge de bästa förutsättningarna för föräldrarna att tillgodogöra sig informationen och underlätta för dem att i ett tidigt skede hitta den lösning som är bäst för barnet. Som huvudregel bör socialnämnden därför verka för och framhålla fördelarna med att föräldrarna deltar gemensamt. Socialnämnden bör emellertid på lämpligt sätt, exempelvis i kallelsen såsom Familjerättssocionomernas riksförening föreslår, informera föräldrarna om att det finns en möjlighet till enskilda samtal.

Socialnämnden bör vidare avgöra när och hur personalen i nämndens verksamheter ska ställa frågor om våld för att kunna identifiera våldsutsatta och barn som bevittnat våld som behöver stöd och hjälp (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer, SOSFS 2014:4). Det framstår däremot inte som rimligt att socialnämnden inför varje gemensamt samtal ska utreda om våld förekommit mellan föräldrarna, såsom riksföreningen anför.

Det är viktigt att socialnämnden är lyhörd för föräldrarnas eventuella synpunkter inför samtalet. En förälder som inte vill delta i samtalet tillsammans med den andra föräldern ska inte behöva känna sig pressad till det av rädsla för att han eller hon ska anses sätta det egna intresset före barnets (jfr prop. 1990/91:8 s. 30 f.).

Om en förälder vid kontakt med socialnämnden uppger att hon eller han varit utsatt för våld eller andra övergrepp av den andra föräldern, bör socialnämnden erbjuda ett enskilt samtal, såsom Umeå kommun och SKR anför. Även uppgifter om hedersrelaterat förtryck kan motivera att socialnämnden erbjuder en förälder ett enskilt samtal. Det är också angeläget att socialnämnden har rutiner för att ordna samtalen så att en våldsutsatt förälder kan känna sig trygg i samband med dem.

Lagrådet ifrågasätter om det inte bör övervägas att införa en möjlighet för socialnämnderna att under vissa förutsättningar neka samtal, främst för situationen att en obstruerande förälder gång på gång begär samtal. En sådan begäran medför dock inte något krav på den andra föräldern att medverka och utgör därför inte ett medel för att kunna trakassera honom eller henne. Utredningen behandlar inte frågan och inte heller lyfter någon remissinstans en sådan farhåga. Enligt regeringen framstår risken som liten för att praktiska problem i detta avseende skulle uppkomma och någon särskild reglering bedöms därför för närvarande inte nödvändig.

Informationssamtal ska erbjudas senast inom fyra veckor efter en förälders begäran

Inte minst ur barnets perspektiv är det angeläget att frågor om vårdnad, boende och umgänge får sin lösning så snart som möjligt. Det är därför av vikt att informationssamtalen inte innebär att de mål som trots allt går till domstol fördröjs i någon större utsträckning. Också med hänsyn till regleringen i regeringsformen och Europakonventionen är det viktigt att samtalen hålls utan längre väntetid. Även om det kommer att handla om förhållandevis få samtal per kommun måste dock socialnämnden ges rimliga förutsättningar att kunna genomföra och administrera dem samtidigt som praktiska hänsyn måste tas.

Enligt regeringen bör samtalen mot denna bakgrund hållas så snart som möjligt och, som huvudregel, senast inom fyra veckor från det att en förälder begärt informationssamtal hos socialnämnden. Sett i ljuset av att samtalen förutses leda till att en del föräldrar når en samförståndslösning på ett mycket tidigare stadium än vad som är fallet i dag, och att vissa domstolsprocesser helt kan undvikas, får en fördröjning av påbörjandet av en domstolsprocess med högst fyra veckor anses vara en acceptabel tidsutdräkt.

Med en sådan tidsfrist kommer informationssamtalen inte att innebära att handläggningen av målen fördröjs i någon väsentlig mån. Juridiskafakultetsstyrelsen vid Lunds universitet efterlyser överväganden som tar sikte på situationer när tidsfristen överskrids på grund av omständigheter som är hänförliga till socialnämnden.Regeringen konstaterar att det, bl.a.med hänsyn till rätten till domstolsprövning inom skälig tid, är viktigt att socialnämnden organiserar sin verksamhet så att samtalen kan genomföras inom den angivna tiden.

Det kan dock inte uteslutas att det i undantagsfall kan finnas behov av att hålla samtalet senare. Regeringen anser därför att samtal bör få erbjudas vid en senare tidpunkt om det finns särskilda skäl. Endast kortare förlängningar av tidsperioden bör dock komma i fråga. Det torde i de flesta fall ligga i föräldrarnas intresse att vara tillgängliga i kontakten med socialnämnden och att delta i informationssamtal för att därigenom komma vidare, antingen genom att komma fram till en lösning om barnen i samförstånd eller genom att vända sig till domstol.

Det kan dock inträffa att socialnämnden inte lyckas nå en förälder eller att samtalet av andra skäl, exempelvis på grund av avbokningar, inte kommer till stånd inom tidsfristen.Bland annat Vimmerby kommun efterlyser förtydliganden avseende vilka ansträngningar socialnämnden bör göra för att få till stånd ett gemensamt informationssamtal i dessa fall.

Enligt regeringen måste det vara upp till socialnämnden att i varje enskilt fall avgöra vilka åtgärder som ska vidtas för att försöka åstadkomma gemensamma samtal inom tidsfristen. I de fall det, trots försök från socialnämndens sida, inte går att hålla ett gemensamt samtal inom tidsfristen bör det dock många gånger vara lämpligt att socialnämnden i stället håller ett enskilt samtal med den förälder som är beredd att delta.