Skip to main content

Obligatoriska informationssamtal före en domstolsprocess III

När det har förflutit en viss tid sedan samtalet kan förutsättningarna för föräldrarna och barnet ha förändrats. Till exempel kan behovet av insatser eller stöd se annorlunda ut, liksom föräldrarnas förutsättningar för att tillsammans hitta den lösning som är bäst för barnet. Regeringen anser därför, i likhet med utredningen, att tiden från det att en förälder deltar i ett informationssamtal till det att ett tvistigt yrkande framställs inte bör tillåtas vara alltför lång. 
Publicerad - 12 april 2021, redigerad - 09 augusti 2024

Utredningen föreslår att ett samtal ska ha ägt rum inom ett år före det att yrkandet framställs. Haparanda tingsrätt förordar att samtalet ska ha ägt rum närmare inpå att yrkandet framställs, förslagsvis sex månader, och menar att det i högre grad skulle verka avhållande på föräldrars benägenhet att väcka talan i domstol. Regeringen bedömer dock att ett krav på att samtalet ska ha ägt rum närmare inpå domstolsprocessen än vad utredningen föreslår inte skulle ha någon beaktansvärd effekt för antalet processer som inleds i domstol. Att informationssamtalet ska ha ägt rum inom ett år före det att yrkandet framställs framstår således som väl avvägt.

Deltagande i informationssamtal bör vara obligatoriskt för den som först framställer ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende eller umgänge

Utgångspunkten är alltså att båda föräldrarna ska delta tillsammans vid informationssamtal, även om enskilda samtal kommer att äga rum i vissa fall. Det kan dock också inträffa att endast en förälder har deltagit i ett informationssamtal. Om den föräldern framställer ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende eller umgänge bör den andra föräldern, enligt utredningens förslag, också kunna framställa egna yrkanden i målet, även om han eller hon inte har deltagit i informationssamtal.

Stockholms tingsrätt invänder mot detta och anser att kravet på deltagande i informationssamtal även ska gälla den andra föräldern eftersom det ofta framstår som en tillfällighet vem av föräldrarna som först framställer ett yrkande.

Regeringen har förståelse för tingsrättens synpunkt. Sett till syftet med den föreslagna ordningen, och då det i dessa fall redan finns en pågående tvist i domstol som rör vårdnad, boende eller umgänge, framstår det emellertid inte som motiverat att även kräva att den andra föräldern ska ha deltagit i informationssamtal för att få framställa egna yrkanden i den pågående domstolsprocessen. Information och erbjudande om eller vägledning till stöd- och hjälpinsatser kan då inte förhindra en tvist i domstol. Att endast en förälder deltagit i informationssamtal bör därför inte hindra att ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende eller umgänge tas upp av domstolen.

Informationssamtal ska bara vara obligatoriska om frågor om vårdnad, boende eller umgänge inte redan är uppe till prövning i ett mål. En annan sak är att domstolen, i det enskilda fallet, vid bedömningen av en förälders lämplighet som vårdnadshavare, boendeförälder eller umgängesförälder kan ha anledning att beakta en förälderns ovilja att delta – gemensamt eller enskilt –i informationssamtal som erbjudits (jfr prop. 1990/91:8 s. 30). Domstolen måste dock alltid beakta vilka skälen förälder har för att inte delta i ett samtal.

Källa:
Prop.2020/21:150 s. 59


Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

21 januari 2025
Sammanfattning till barnet Det här målet handlar om dig Marcus. Jag som skriver detta är domare på domstolen och har varit med och bestämt hur det ska vara för dig i fortsättningen. Vi har inte tr...
18 januari 2025
Från den 1 januari 2025 ska i Danmark trakasserier och föräldraalienation beaktas i familjerättsliga beslut utifrån barnets beteende och barnets bästa, med undantag från Grönland och Färöarna. För...
16 januari 2025
I Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232, bet. 2010/11:SoU3, rskr. 2010/11:35) finns nio principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att skydda och f...