Allvarliga konflikter mellan föräldrarna är en riskfaktor för barnet
Av tidigare forskning framgår att fortsatta konflikter efter separationen kan bidra till att barnet utvecklar ohälsa. Fortsatta föräldrakonflikter är alltså en omständighet som har en mycket negativ inverkan på barns mående efter en separation eftersom barnet tvingas leva under höga stressnivåer under lång tid.
Tidigare forskning har påvisat ett samband mellan barns mående och föräldrakonfliktens intensitet. Ju högre konfliktnivå, desto sämre mår barnet. Dessutom har det påvisats ett samband mellan barns mående och antalet stressfyllda händelser och livsförändringar som barnet utsätts för under och efter separationen. Ju högre stressnivå och ju fler livsförändringar, desto större inverkan på barnets mående. Därutöver har ett samband mellan fortsatta föräldrakonflikter med hög konfliktnivå och domstolsprocesser visats.
Tidigare forskning visar entydigt att långvariga och djupa föräldrakonflikter innebär stora påfrestningar för barn och att konflikterna är en bidragande orsak till att barn utvecklar en egen problematik. Det finns exempelvis studier som visar att en vårdnadstvist ökar risken för att barnet utvecklar beteende- och skolproblem samt psykisk ohälsa på kort men även lång sikt.
Även barns fysiska hälsa kan enligt tidigare forskning påverkas negativt. Exempelvis kan barnets förmåga att hanteras stress påverkas negativt på grund av långvarig utsatthet för föräldrakonflikten. Osämja, konflikter och dålig kommunikation mellan föräldrarna är alltså en stark riskfaktor för en ogynnsam social och känslomässig utveckling hos ett barn. Barn som inte har något eller ett mycket konfliktfyllt umgänge med den ena föräldern riskerar att påverkas negativt av detta. Föräldrarnas förmåga att samarbeta tycks vara det som har störst betydelse för barnets möjligheter att bearbeta separationen.
Källa:
SOU 2017:6 s. 120.