Skip to main content

Stöd för yrkandet om ensam vårdnad

Här redovisas vad som anfördes till stöd för ett yrkande om ensam vårdnad i de av oss granskade domarna. En förälder som motsatte sig den andra förälderns yrkande om gemensam vårdnad har ansetts ”yrka” ensam vårdnad. När var och en av föräldrarna yrkade ensam vårdnad har vi noterat vad båda anförde. Vi har inte noterat vad en förälder som yrkade gemensam vårdnad anförde. 
Publicerad - 20 januari 2018, redigerad - 09 augusti 2024

Många gånger är det svårt att veta om en omständighet anfördes som ett stöd för ett yrkande om ensam vårdnad eller som en ”bakgrundsbeskrivning”. Liksom kommittén (SOU 2005:43 s. 741) har vi valt att notera alla omständigheter som togs upp i domarna utan att göra någon sådan värdering. Vi har gett begreppet ”samarbetssvårigheter” en vidare betydelse än kommittén. I vår genomgång avser det även vad kommittén kallade för ”ingen kommunikation” respektive ”dålig information” (angå - ende detta, se SOU 2005:43 s. 745). 

Här bör framhållas att begreppet ”samarbetssvårigheter” rymmer stort och smått. I den alldeles övervägande delen av domarna där vi noterat att en förälder anförde samarbetssvårigheter var det dock uppenbart att han eller hon gjorde gällande att svårigheterna – ibland tillsammans med andra omständigheter – borde leda till ensam vårdnad.

När det gäller betydelsen av begreppen i diagram 7.7 hänvisas till den inlednings vis nämnda checklistan. Den vågräta axeln i diagram 7.7 visar i hur många av de av oss granskade domarna en viss omständighet anfördes till stöd för ett yrkande om ensam vårdnad. Av diagrammet framgår exempelvis att det följer av 128 domar att (åtminstone) en av föräldrarna gjorde gällande samarbetssvårigheter som stöd för ett sådant yrkande.

Den näst vanligaste omständigheten var föräldraförmåga. När vi använder begreppet avses fall där en förälder anförde att den andra föräldern – på annat vis än genom t.ex. våld eller hot – brustit eller riskerade att brista i omsorgen om barnet/barnen på ett sådant sätt att det var motiverat med ensam vårdnad.

Många gånger förekom mer allmänt hållna påståenden om bristande föräldraförmåga vid sidan av påståenden om våld, hot, missbruk, psykisk ohälsa etc. Med ”Bäst främja kontakt” avses att en förälder påstod att han eller hon var den som kunde tillgodose barnets/barnens behov av kontakt med den andra föräldern.

Samarbetssvårigheter anfördes som stöd för ett yrkande om en sam vårdnad i 128 av 139 domar eller i 92 procent av domarna. I fyra av 139 domar var utgången i vårdnadsfrågan olika för olika barn som berördes av avgörandet (angående det, se avsnitt 7.2.21). När det gäller övriga 135 domar anfördes samarbetssvårigheter i 95 respektive 97 procent av de avgöranden där tingsrätten dömde till gemensam vårdnad eller till ensam vårdnad för pappan.

När tingsrätten dömde till ensam vårdnad för mamman anfördes samarbetssvårigheter i 89 procent av domarna. I 27 av 139 domar eller i 19 procent av domarna gjordes endast samarbetssvårigheter gällande som stöd för ett yrkande om ensam vårdnad. Vidare anfördes något annat än de omständigheter som finns i diagram 7.7 i lika många domar, dvs. i 27. Det rörde sig om påståenden om t.ex. sexuella övergrepp eller om risk för olovligt bortförande av barnet /barnen.

SOU 2017:6 s. 152

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

25 maj 2026
Varken i den äldre eller i den nuvarande sambolagstiftningen finns det någon bestämmelse om ersättning för nyttjande av en gemensam bostad, tillhörig andra parten, när bostaden ska ingå i bodelningen…
22 maj 2026
Frågan har därefter regelbundet behandlats i den lagstiftning som följt och som på olika sätt har underlättat för heterosexuella, homosexuella och ensamstående att skaffa barn genom assisterad befruk…
19 maj 2026
Principen bygger på antagandet att det typiskt sett inte råder något tvivel om vem som är barnets mor. Av denna anledning ansågs det länge obehövligt att i svensk rätt reglera den frågan. Faderskap…