Skydd för barn som far illa
Att som barn behöva bevittna eller utsättas för våld inom familjen ökar risken för såväl fysisk som psykisk ohälsa på både kort och lång sikt. Om föräldrarna har separerat kan det vara så att barnet visserligen inte bor tillsammans med den förälder som har utövat våld men att fråga uppkommer om umgänge med den föräldern.
Arbetet för att skydda barn mot våld och andra kränkningar bedrivs kontinuerligt och på bred front. År 2021 infördes ett nytt brott, barnfridsbrott, som innebär att det är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vissa brottsliga gärningar, såsom vålds- och sexualbrott (prop. 2020/21:170).
Under 2021 trädde också lagändringar i kraft som ytterligare stärker barns rätt till delaktighet och att komma till tals i vårdnadsprocessen. Ändringarna innebär även ett stärkt skydd för barn som riskerar att fara illa, bl.a. är det nu möjligt att utse en tillfällig vårdnadshavare i situationen då den ena föräldern har dödat den andra. Vidare gäller nya regler om behörig domstol när barn eller föräldrar har skyddade personuppgifter (prop. 2020/21:150).
Nyligen har det på regeringens förslag också genomförts lagändringar för att förbättra skyddet för och stödet till personer som behöver skyddat boende och stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Det har bl.a. införts en möjlighet för socialnämnden att hemlighålla vistelseorten för den vårdnadshavare som barnet inte är placerat tillsammans med och besluta hur barnets umgänge ska utövas med den vårdnadshavaren (lag [2024:79] om placering av barn i skyddat boende; prop. 2023/24:31) Dessa regler trädde i kraft den 1 april 2024.
Även om mycket har gjorts anser regeringen att arbetet behöver fortsätta för att ytterligare stärka skyddet för barn mot föräldrar som utövar våld. Mer än 200 000 barn i Sverige lever i hem där det förekommer olika former av våld eller andra övergrepp. Av den kartläggning som Jämställdhetsmyndigheten gjort framgår också att uppgifter om våld är vanligt förekommande i mål om vårdnad, boende och umgänge. (Jämställdhetsmyndigheten, 2022:1).
Att utsättas för våld har mycket allvarliga konsekvenser för ett barn. Det handlar inte bara om fysiska skador. Barn som varit utsatta för våld kan också drabbas av psykiska och emotionella följdverkningar och utveckla en försämrad kognitiv förmåga. Under de senaste åren har flera uppmärksammade fall inträffat där barn blivit utsatta för dödligt våld av en förälder. Dessa tragiska händelser belyser behovet av att agera för att stärka skyddet för barn från att utsättas för våld och andra kränkningar.
Det är hög tid att ändra regelverket så att barn ges ett starkare skydd och att uppgifter om våld tas på större allvar. Regeringen anser att det är särskilt angeläget att överväga ytterligare åtgärder för att skydda barn från att mot sin vilja behöva träffa en våldsam förälder. Umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med är som utgångspunkt viktigt för barnet men det får inte riskera att medföra rädsla, otrygghet eller psykisk ohälsa. Ett barns rätt till båda sina föräldrar får aldrig innebära att barnet måste träffa en förälder under alla förhållanden.
Prop. 2024/25:10 s. 12.
Lägg till artikeln i dina kanaler