Ändring av juridisk könstillhörighet

För vissa personer är dock så inte fallet. Det gäller bl.a. transsexuella. En transsexuell person har en djupgående och varaktig upplevelse av att kroppen inte överensstämmer med könsidentiteten. Det kan även gälla personer med medfödd avvikelse i könsutvecklingen (disorders of sex development – DSD), även benämnda intersexuella. 

För dessa personer kan det bli aktuellt med en ändring av den könstillhörighet som angetts i folkbokföringen. En sådan ändring sker genom en juridisk process efter det att en medicinsk utredning har ägt rum. Den juridiska processen regleras i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall medan den medicinska utredningen i huvudsak genomförs enligt de föreskrifter som reglerar hälso- och sjukvården och de riktlinjer som gäller för medicinsk verksamhet.

Tidigare var den som ändrade könstillhörighet från man till kvinna (MtK) eller från kvinna till man (KtM) tvungen att vara steriliserad eller av annan orsak sakna fortplantningsförmåga. Detta s.k. steriliseringskrav avskaffades den 1 juli 2013, och i dag är det möjligt för en KtM att föda barn. Det är också möjligt för en MtK att bidra med spermier till ett barns tillkomst.

När steriliseringskravet vid ändring av könstillhörighet avskaffades uttalades att befintliga bestämmelser och principer i bl.a. den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen kan tillämpas analogt. Eftersom det är viktigt att tillämpningen är rättssäker och sker på ett sätt som tillvaratar såväl föräldrarnas som barnets rättigheter ansågs det dock lämpligt att följa upp rättstillämpningen (prop. 2012/13:107 s. 19 och 20).

Källa:
Prop. 2017/18:155 s. 56.