När en vårdnadsöverflyttning sker upphör familjehemsvården (om barnet är familjehemsplacerat). Det innebär att socialnämndens ansvar att följa, överväga och ompröva vården av barnet bortfaller. I 5 kap. 1 § SoL finns särskilda bestämmelser om socialnämndens ansvar för barn och unga. Enligt nionde punkten ska socialnämnden tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan ett mål eller ärende om vårdnad, boende, umgänge eller adoption har avgjorts.

Syftet med bestämmelsen i paragrafens nionde punkt är att understryka betydelsen av att nämnden inte tar sin hand från ett vårdnads-, boende- eller umgängesärende bara därför att frågan har avgjorts. Enligt denna bestämmelse har både barnet och de nya vårdnadshavarna rätt till stöd efter en vårdnadsöverflyttning.

I tionde punkten anges att socialnämnden ska tillgodose det särskilda behov av stöd och hjälp som kan finnas sedan vården utanför det egna hemmet upphört. Socialnämnden har alltså ett ansvar för att bedöma och besluta om vilket stöd ett barn och barnets familj behöver i samband med att en familjehemsplacering upphör.

I 2 a kap. SoL finns bestämmelser om vilken kommun som ska ha ansvaret när vården av ett barn upphör och barnet inte återvänder till placeringskommunen. Ofta innebär det att det är barnets bosättningskommun som är ansvarig för barnet efter att en familjehemsplacering upphört genom att en vårdnadsöverflyttning gjorts.

För särskilt förordnade vårdnadshavare finns en särskild bestämmelse som möjliggör att placeringskommunen kan fortsätta ge råd och stöd efter en vårdnadsöverflyttning (6 kap. 11 § andra stycket SoL). Det finns ingen sådan möjlighet när det gäller fortsatta stödinsatser till barnet efter en vårdnadsöverflyttning. Insatser som är riktade till enskilda barn ska därför som utgångspunkt, enligt reglerna om ansvarig kommun, beviljas i den kommun där barnet är bosatt.

Källa:
SOU 2022:71 sid. 121

Whatsapp