Barnets mognad och åsikter

Vid bedömningen av vad som är bäst för barnet ska det fästas särskilt avseende vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller annat övergrepp, eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa (6 kap. 2 a § föräldrabalken).

Tidigare angavs i bestämmelsen att rätten även skulle beakta barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Sedan den 1 januari 2025 har dock detta tagits bort ur lagtexten. Syftet med ändringen har varit att markera att risken för att barnet far illa alltid ska ha företräde framför barnets behov av kontakt med föräldrarna (prop. 2024/25:10 s. 75).

Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Hans ståndpunkt i fråga om umgänge med har kommit fram i de  samtal som familjerätten hållit med honom inom ramen för vårdnads-, boende- och  umgängesutredningarna i detta mål samt i den tidigare processen. I samtalen har han genomgående på ett tydligt sätt förklarat att han inte vill ha någon kontakt med sin pappa.

Barnet är 12 år gammal och har därmed uppnått en sådan ålder att utgångspunkten är att  hans åsikter ska ges stor betydelse. Även om ett barns åsikter ska ges stor betydelse kan det finnas omständigheter som gör att bedömningen i det enskilda fallet blir annorlunda. Till exempel om barnets mognadsgrad avviker från vad som kan förväntas vid den aktuella åldern, eller att  barnet misstänks vara så påverkat av en förälder att det kan ifrågasättas om de åsikter som barnet ger uttryck för verkligen speglar vad barnet tycker.

Det finns enligt hovrättens bedömning ingen anledning att tro att barnets inställning till umgänge med grundar sig i något annat än hans egna åsikter. Inget talar heller emot att han har en sådan mognad att han kan förstå vad det är han tar ställning till. Hans åsikter ska därmed tillmätas stor betydelse vid bedömningen, och talar starkt emot ett beslut om umgänge mellan honom och pappan.

Det kan också konstateras att det med hänsyn till ålder barnets att det är knappast möjligt att genomföra ett umgänge mot hans vilja. Redan på grund av det nu redovisade anser hovrätten att det  inte finns utrymme för att reglera något umgänge mellan barnet och pappan .

Mamman har framfört att hon inte har medverkat till ett umgänge och  att hon inte har lämnat upplysningar om på det sätt som kan förväntas av en vårdnadshavare. Hovrätten konstaterar att pappan är dömd för att ha utövat våld mot mamman i barnets närvaro, och att hon efter separationen har behövt flytta till hemlig ort med barnet.

Förhållandena är sådana att hon måste anses ha fog för den oro som hon ger uttryck för när det gäller en återupptagen kontakt mellan pappan och barnet . Detta gäller inte minst eftersom ett umgänge alltid skulle vara förenat med en risk för att bostadsorten röjs. Även dessa omständigheter talar emot att ett umgänge regleras.

Barnets uppfattning i frågan om umgänge ska ges stor betydelse vid prövningen och att ett umgänge mellan honom och pappan är förenat med risker. Hovrätten gör därför bedömningen att det inte är förenligt med barnets bästa att förordna om ett umgänge mellan honom och pappan.

Göta hovrätt
Mål nr T 4424-24
2025-05-14