I tvister vid domstol som rör vårdnaden om eller umgänge med barn begär domstolen vanligtvis att socialnämnden skall yttra sig i målet.
Publicerad - 05 september 2024, redigerad - 05 september 2024
Enligt 50 § socialtjänstlagen skall nämnden utan dröjsmål inleda en utredning om vårdnaden eller umgänget. En sådan utredning kan också bli aktuell om socialnämnden överväger att själv föra frågan till domstol. Några närmare föreskrifter finns inte om hur utredningsarbetet skall bedrivas. Av de allmänna principer som gäller för all offentlig förvaltning följer dock att arbetet skall bedrivas skyndsamt och på ett sådant sätt att den enskilde inte onödigtvis tillfogas obehag. Vidare gäller enligt 54 § socialtjänstlagen att parterna har rätt till insyn i ärendet och rätt att inte bara skriftligen utan också muntligen meddela sig till nämnden innan den beslutar sitt yttrande till domstolen.
Utredningar i tvister om vårdnad eller umgänge utförs i allmänhet av en tjänsteman vid socialnämnden som samtalar med föräldrarna, vanligtvis var och en för sig, om hur de ser på tvisten och framtiden. Många gånger träffar utredaren också barnet. Utredaren brukar vidare ta kontakt med personer som föräldrarna har hänvisat till. Sedan utredaren har sammanställt vad som har kommit fram under utredningen, inklusive de uppgifter som finns i olika myndighetsregister, avges ett förslag till bur tvisten mellan föräldrarna enligt utredarens mening bör lösas. Föräldrarna skall ta del av utredningen innan den överlämnas till socialnämnden, som sänder över utredningen till domstolen tillsammans med ett eget yttrande.
De utredningsmetoder som hittills har brukat användas har under senare år utsatts för kritik i olika avseenden. Beträffande det närmare innehållet i kritiken kan hänvisas till utredningens betänkande (s. 93 - 94) och socialstyrelsens skrift "Mamma, pappa eller båda?".
Kritiken mot de nuvarande utredningsmetoderna har lett till att många kommuner har sökt finna nya metoder. Utredningen om barnens rätt har tagit del av de erfarenheter som vunnits ute i landet och med utgångspunkt i dessa redogjort för några omständigheter som enligt utredningen bör prägla socialnämndernas arbete.
Denna redogörelse mynnar ut i följande rekommendationer (se närmare betänkandet s. 101 - 102):
- 1. Föräldrarna bör kontaktas snarast möjligt.
- 2. Stora krav bör ställas på utredarens kompetens och kunskap i fråga om såväl vuxna som barn och relationer mellan människor.
- 3. Om möjligt bör mer än en person arbeta med utredningen.
- 4. Föräldrarna bör om möjligt delta gemensamt i samtalen med utredaren och söka förmås att tillsammans hjälpa till att lösa tvisten.
- 5. Utredaren bör ta kontakt med barnet och själv eller genom någon annan lämplig person söka utröna barnets egen inställning.
- 6. Utredaren bör sträva efter att i möjligaste mån begränsa utredningen. Restriktivitet bör gälla när det är fråga om att ta in referenser.
- 7. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Utredningen har inte lagt fram något förslag till en rättslig reglering av hur socialnämnderna bör bedriva sina utredningar i tvister om vårdnad eller umgänge.
Utredningens olika synpunkter har överlag kommenterats positivt under remissbehandlingen. Också jag anser att de bildar en god utgångspunkt för hur nämnderna bör bedriva sitt utredningsarbete. Lika litet som utredningen anser jag det nödvändigt att ta in särskilda bestämmelser om detta i lagen. Det ankommer på socialstyrelsen att meddela de allmänna råd som kan behövas. Enligt vad jag har inhämtat avser styrelsen, som redan har redovisat olika utredningsmetodiker (se "Mamma, pappa eller båda?"), att återkomma med rekommendationer om utredningsarbetet och närliggande frågor.
Jag vill emellertid erinra om vad jag i det föregående har sagt om värdet av att föräldrarna i samförstånd söker komma överens i vårdnads- och umgängesfrågor och att de redan innan de vänder sig till domstol anlitar de olika rådgivningsorgan som kan hjälpa dem i deras konflikt. Också när föräldrarna redan har inlett en rättegång i en vårdnads- eller umgängestvist bör ansträngningar göras att söka få föräldrarna att nå en samförståndslösning. Om domstolen har begärt yttrande från socialnämnden och en vårdnadsutredning har inletts, bör utredaren därför vara särskilt uppmärksam på om det finns förutsättningar för föräldrarna att tillsammans komma fram till en lösning av tvisten.
Om så är fallet bör föräldrarna hänvisas till att försöka lösa sin konflikt genom samarbetssamtal eller liknande. Sådana samtal bör således inte komma i fråga inom ramen för en vårdnadsutredning. Detta innebär att utredningen kan behöva ligga nere under den tid samarbetssamtalen pågår. Som jag har sagt i det föregående avsnittet kan domstolen i detta fall förklara målet vilande i avvaktan på att samarbetssamtalen slutförs.
Prop 1981/82:168 s. 51.
Annonser
Senaste artiklarna med samma ämne
