Högsta Domstolen
NJA 2007, s. 382

YRKANDEN I HD

Pappan har yrkat att vårdnaden om parternas dotter ska vara gemensam och att hon ska vara stadigvarande bosatt hos honom, alternativt växelvis bosatt hos båda parterna. I sista rummet har han yrkat att umgänge ska äga rum mellan honom och dottern varannan vecka från tisdag kl. 14.30 till måndag kl. 09.00, med början efter HD:s dom.

Mamman har bestritt de yrkade ändringarna och i förtydligande syfte för egen del yrkat att veckoslutsumgänge inte ska äga rum under de lov då dottern inte har så kallat lovumgänge med pappan samt att sommarumgänge gäller från kl. 09.00 måndag morgon till kl. 18.45 söndag kväll.

Pappan har bestritt mammans yrkande om förtydliganden av tingsrättens dom och under huvudförhandlingen i HD tillagt att han, om HD skulle besluta om förtydliganden när det gäller umgänge i enlighet med mammans begäran, yrkar att vid de tillfällen som det beslutade veckoslutsumgänget mellan honom och dottern påverkas av lovumgänge enligt tingsrättens domslut, och när L.S. har lovumgänge, sagda veckoslutsumgänge ska flyttas till veckoslutet före lovet samt att sommarumgänge ska gälla från kl. 09.00 måndag morgon till kl. 09.00 måndag morgon.

Mamman har justerat sitt yrkande såvitt gäller tiderna för sommarumgänge i enlighet med pappans inställning men har bestritt hans yrkande såvitt gäller veckoslutsumgänget.

DOMSKÄL

Vårdnad

Huvudfrågan i målet är om parternas samarbetssvårigheter är sådana att detta utesluter att de har gemensam vårdnad om dottern född år 2004. De ändringar i FB:s bestämmelser om vårdnad, boende och umgänge som trädde i kraft den 1 juli 2006 syftade framför allt till att förstärka barnperspektivet (se prop. 2005/06:99).

Enligt den nya lydelsen av portalparagrafen om barnets bästa i 6 kap. 2 a § FB ska således barnets bästa "vara avgörande" för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Detta innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före barnets bästa, till exempel rättvisa mellan föräldrarna eller en förälders behov av kontakt med barnet. Att det är barnets bästa som bör vara avgörande när det fattas beslut om vårdnad, boende och umgänge är självklart och betonades redan i 1998 års vårdnadsreform då portalparagrafen infördes. Med den nu ändrade lydelsen avsågs att detta skulle komma till än klarare uttryck i lagtexten (a. prop. s. 38 ff.).

Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall utifrån en bedömning av de individuella förhållandena. Det har inte ansetts vara möjligt att i lagtexten mera utförligt ange vad som ska anses vara bäst för barnet eftersom detta skulle kunna innebära att nödvändig flexibilitet i enskilda fall går förlorad.

En omständighet som det vid bedömningen, enligt 6 kap. 2 a § FB, ska fästas avseende särskilt vid är dock barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. I 6 kap. 5 § finns ytterligare bestämmelser om den prövning som skall ske när en ändring av vårdnaden aktualiseras.

När domstolen tar ställning till om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en förälder ska den således, enligt ett nytt tillägg i andra stycket, fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Innebörden av denna nya bestämmelse, som betonar betydelsen av föräldrarnas samarbetsförmåga, utvecklas i propositionen (a. prop. s. 49 ff.). Där framhålls att gemensam vårdnad i de allra flesta fall är en ur barnets synvinkel mycket bra vårdnadsform och att den möjlighet som infördes år 1998 för domstolarna att besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja bör finnas kvar.

Samtidigt betonas att det naturligtvis inte mer eller mindre schablonmässigt får beslutas om gemensam vårdnad mot den ena förälderns önskemål och att det är viktigt att en förälders motstånd mot gemensam vårdnad tas på allvar. Vidare uttalades i propositionen följande (a. prop. s. 51). Enligt regeringens mening bör gemensam vårdnad normalt förutsätta att föräldrarna har ett någorlunda konfliktfritt samarbete. Det innebär inte att de alltid måste ha samma uppfattning, men de måste kunna hantera sina delade meningar på ett sätt som inte drabbar barnet.

Ett barn mår inte bra av ständiga konflikter mellan föräldrarna. Det är uppenbarligen till nackdel för barnet om en förälder genomgående och för att obstruera motsätter sig den andra förälderns initiativ. Om föräldrarna saknar vilja och förmåga att sätta barnets bästa före den egna konflikten, färgar detta omvårdnaden om barnet. Gemensam vårdnad bör i sådana fall inte få användas som ett medel för att "tvinga" föräldrarna att samarbeta.

Gemensam vårdnad kan alltså vara oförenlig med barnets bästa även om konflikten mellan föräldrarna inte kan sägas vara så svår och djup att det är omöjligt för dem att samarbeta. Vad som är barnets bästa bör i varje enskilt fall bestämmas utifrån en bedömning av de individuella förhållandena, och någon presumtion för eller mot gemensam vårdnad bör inte gälla. Som framhölls vid 1998 års vårdnadsreform måste således möjligheten att döma till gemensam vårdnad mot en förälders vilja över huvud taget användas med stor försiktighet och lyhördhet.

En gemensam vårdnad får således förutsätta att det finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att gemensamt och inom rimlig tid lösa de frågor som rör barnet och hantera de delade meningar som kan finnas, utan att de mer regelmässigt behöver hjälp utifrån för att fatta beslut och utan att det uppstår ständiga konflikter som drabbar barnet.

Gemensam vårdnad kräver att föräldrarna kan ta gemensamt ansvar. Uttryck för brist på förtroende för den andra föräldern liksom för bristande vilja eller förmåga att vara flexibel och jämka samman sin uppfattning med den andres är tecken som tyder på att gemensam vårdnad kan vara oförenlig med barnets bästa. En konflikt mellan föräldrarna bör dock inte utesluta gemensam vårdnad, om motsättningarna kan antas vara av övergående natur och därför inte bedöms hindra ett fungerande samarbete på längre sikt i frågor som rör barnet.

I det nu aktuella fallet har, som hovrätten anfört, pappan och mamman haft konflikter av varierande art och omfattning allt sedan dotterns födelse. De har inte kunnat lösa frågor om vårdnad, boende och umgänge på egen hand utan rättsliga processer har pågått sedan flickan var fyra månader gammal. Utformningen av umgängesbeslutet i tingsrättens dom och de nya yrkanden som framställts rörande umgänget i HD illustrerar väl parternas problem att få till stånd ett fungerande samarbete kring barnet. Parternas samarbetsproblem är enligt HD av sådan omfattning att gemensam vårdnad inte kan anses bäst för dottern.

Som hovrätten bestämt bör vårdnaden om dottern därmed anförtros mamman ensam.

Umgänge

När det gäller pappans yrkande om att dottern ska ha rätt till ett utökat umgänge med honom vilket i praktiken innebär ett växelvis boende, finner HD på samma sätt som hovrätten att detta inte kan anses vara förenligt med hennes bästa. HD konstaterar samtidigt att det umgänge som beslutats av tingsrätten är av sådan omfattning att det ger goda förutsättningar för dottern att upprätthålla en nära och god kontakt med pappan.

Mammans yrkande om att HD ska förtydliga tingsrättens förordnande om umgänge har som ovan framhållits uppenbarligen sin grund i de svårigheter parterna har att samarbeta. Det får visserligen anses vara notoriskt att ett sådant förordnande om helg- och lovumgänge som tingsrätten beslutat innebär att mamman - om parterna inte kommer överens om annat - bestämmer var dottern ska vara de helger och lov så som de preciserats i tingsrättens domslut då någon umgängesrätt med pappan inte föreligger.

Ett förtydligande bör dock ske för att undvika framtida konflikter mellan parterna. När det gäller preciseringen beträffande tiderna för sommarumgänget bör denna utformas på det sätt båda parter godtagit. HD finner däremot inte skäl att som pappan yrkat förordna om ytterligare veckoslutsumgänge i anslutning till de helger och lov då han inte ska umgås med dottern, eftersom det av tingsrätten beslutade umgänget sammantaget får anses väl ägnat att tillgodose hennes behov av en nära och god kontakt med pappan.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut när det gäller vårdnaden om parternas dotter. HD fastställer vad tingsrätten förordnat om hennes rätt till umgänge med pappan med vissa tillägg. 

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons