Statens va-nämnd
2019-01-28
Mål nr B 2955-18

Till skillnad från tingsrätten finner hovrätten det styrkt att flickans mormor och moster tillsammans och i samförstånd med varandra genom att utnyttja flickans utsatta belägenhet fått henne att på plats i Irak i enlighet med 4 kap. 4 c § 2 stycket BrB genom en bröllopsceremoni ingå en äktenskapsliknande förbindelse med sin kusin.

Motivet till gärningen var att upprätta familjens heder eftersom flickan hade haft en kärleksrelation hemma i Sverige. Det är bland annat utrett att både moster och mormor vilseledde flickan i frågan om anledningen till resan till Irak och att mostern endast bokade en enkel resa för flickan men tur- och returresor för övriga personer. Båda var även pådrivande i att förlovningen kom till stånd med kusinen och de praktiska förberedelserna och planeringen av bröllopet har till stor del utförts av de två tilltalade.

Båda två har dessutom varit medvetna om de faktiska förhållandena som innebar att flickan befann sig i en utsatt belägenhet och att den äktenskapliga förbindelsen ingicks mot hennes vilja. Domstolen framhåller bland annat att flickan är uppväxt i en hederskultur där en kvinna inte förväntas ha åsikter och inte tillfrågas om saker som berör henne och där hon förväntas lyda vuxna.

Någon registrering av äktenskapet skedde förvisso inte hos irakiska myndigheter, detta då flickans föräldrar inte samtyckte till äktenskapet, varför något juridiskt giltigt äktenskap inte ingåtts. Det är dock styrkt att flickan efter bröllopsceremonin fördes till mormoderns hus där hon hade samlag med sin kusin och att lakan med hönsblod därefter visades upp för släkten.

Av flickans berättelse och dagboksanteckningar framgår att hon efter bröllopet bodde tillsammans med sin kusin i samma rum, att det ingick i hennes skyldigheter att ha sex med honom och passa upp på honom och sköta hushållet. Det är även utrett att flickan efter bröllopsceremonin betraktades som gift av släkten.

Med stöd även av förhör med en forskare inom området hedersrelaterat förtryck och våld – och som bekräftar att en kvinna i enlighet med islam efter bröllopet inte får neka mannen sexuellt umgänge – finner hovrätten att det är utrett att flickan har ingått en sådan äktenskapsliknande förbindelse som avses i straffbestämmelsen. Det har inte heller varit möjligt för flickan att få till stånd en upplösning av förbindelsen.

Tingsrätten friade således moster och mormor från åtalet för äktenskapstvång men dömde mostern för dataintrång enligt 4 kap. 9 c § 1 stycket BrB till 100 dagsböter för att olovligen ha gått in på flickans sociala media och även skrivit meddelanden där. Mormodern dömdes för två fall av olaga hot mot flickan i form av bland annat ett dödshot och ett fall av ringa misshandel av flickan till villkorlig dom och 70 dagsböter.

Hovrätten ändrar nu tingsrättens dom bland annat så att de två tilltalade även döms för äktenskapstvång. Påföljden bestämts till ett år och nio månaders fängelse vardera. Som försvårande omständigheter betraktas bland annat att flickan endast var 16 år vid tiden för gärningen och att motivet till gärningen var att upprätta familjens heder.

Hovrätten anser att flickan genom gärningen har utsatts för en mycket allvarlig kränkning och att de två tilltalade därför solidariskt i enlighet med flickans yrkande ska utge 100 000 kronor i kränkningsersättning. Ersättning för sveda och värk ska enligt hovrätten motsvara den tid hon befann sig i Irak i den äktenskapsliknande relationen - åtta månader - innan hon i augusti 2017 tilläts återvända till Sverige. Det yrkade beloppet på 20 000 kronor anses skäligt.

Källa:
Zeteo Nyheter

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Vad kan barnet säga om umgänget?









Har ett barn i 7 års åldern. Separerade från fadern när hon var 3 månader och han bor cirka 6 timmar bort. De pratar aldrig i telefon förutom jul och födelsedagar. Han har träffat henne en helg i månaden, och nu när hon började skolan kom vi överens om vartannat lov. Problemet är att han också brister i kommunikation till mig. Jag föreslår tider för umgänge som aldrig godtas. Beträffande sommarumgänget fick jag svar i juni. Jag får ofta får omboka våra planer och kan jag inte det hotar han alltid med stämning som aldrig blir av.

Nu vill han få umgänge alla lov. Kan det ens ske? Vad har mitt barn att säga om saken? Vad är rimligt att som umgänge- och boendeförälder kräva i detta läge?

Svar:

Läs mer ...