Skip to main content

LVU-vård på grund av omsorgsbrister och konflikter

Publicerad - 19 september 2021, redigerad - 12 augusti 2024

Kammarrätten i Göteborg
Mål nr 3428-21

Förvaltningsrätten

Vice ordförande i socialnämnden i Halmstads kommun beslutade att omedelbart omhänderta barnen med stöd av 6 § LVU. Förvaltningsrätten fastställde besluten. Förvaltningsrätten biföll också socialnämndens ansökan om vård enligt LVU. 

Socialnämndens yrkande

Mamman mår psykiskt dåligt och uttrycker paranoida tankar och vanföreställningar. Hon menar att hon inte har någon allvarlig psykisk sjukdom och att hon enbart mår dåligt till följd av relationen med pappan och vad han utsätter henne för. Hon har svårigheter att sköta sin ekonomi, behålla bostaden och se till att barnen har fungerande vardagsrutiner. Pappan har sett att mammans dåliga mående medför negativa konsekvenser för barnen och har upprepade gånger påtalat hennes brister och hur sjuk hon är. Trots detta tillåter han barnen vara hos mamman halva tiden när de separerat. Pappan har därför bristande insikt hur detta skadar barnen samt oförmåga att sätta sig in i barnens behov.

Då föräldrarna även tidigare vid flera tillfällen flyttat isär på grund av våldet och konflikterna för att sedan kort därpå flyttat ihop igen är de inte tillförlitliga när de menar att de inte ska bo ihop igen och på så sätt tillgodose barnen en våldsfri miljö. Ingen av föräldrarna ser att de har behov av stöd för att förändra sitt beteende eller jobba med att förbättra sitt mående.

Barnen har levt under instabila och osäkra förhållanden där det förekommit våld, konflikter och hot mellan föräldrarna. Barnen utsätts därigenom för påtaglig risk att skadas genom de allvarliga brister i omsorgen om dem som båda föräldrar utsätter dem för. Föräldrarna har brustit i att tillgodose barnen en säker miljö, ge dem stabilitet, känslomässig närhet och förutsägbarhet. Om barnen bor kvar hemma finns en allvarlig och påtaglig risk att de själva blir utsatta för skadligt våld eller att de upplever våld som ger dem psykiska skador. Barnen behöver skyddas från att uppleva våld, hot och konflikter. Till följd av dessa påtagliga risker för barnens hälsa och utveckling görs bedömning att de behöver bo stadigvarande i familjehem för att få sina behov tillgodosedda.

Föräldrarnas yrkanden

Pappan motsatte sig nämndens ansökningar. Vård kan ges på frivillig väg och han är samarbetsvillig. Enda gången barnen farit illa är när han och mamman bott tillsammans, det gör de inte längre. Därför finns ingen större risk att barnen utsätts för föräldrarnas konflikt eller att de kommer fara illa. Inte heller finns en grund för tvångsvård. Det våld som förekommit har berott på hans och mammans konflikt. Han har tillåtit henne flytta hem till honom och hon har vägrat att flytta. Nu har hon flyttat, lämnat tillbaka sina nycklar och är inte folkbokförd hos honom. Han skyddar barnen från mamman och kommer fortsätta göra det. Han vill gå föreslagna utbildningar för att få insikt i hur våldet har påverkat barnen. Det bästa för barnen är att komma hem.

Mamman motsatte sig nämndens ansökningar och anförde följande. Hon har varit utsatt för våld men hennes psykiska mående utgör ingen risk för barnens hälsa och utveckling. Hennes mående beror på den destruktiva relationen och det hon utsatts för. Hon kommer ha förutsättningar för att kunna ta hand om barnen. Hon har lämnat barnen sent till skola ibland och hon är medveten om att hon har svårt att hålla tider. Hon är öppen för att ta emot hjälp för att bli bättre på att ta barnen till skolan, sköta sina räkningar och få ett eget boende.

Barnens ställföreträdare

Barnens ställföreträdare och offentligt biträde för medgav nämndens ansökningar och anförde följande. Mamman och pappan har båda har uppenbara brister i sin föräldraförmåga. Pappan har inte kunnat tillgodose de behov som barnen har. Han har låtit mamman komma tillbaka trots deras konflikter och trots att det inte varit bra för barnen. Det finns ingen garanti för att han inte kommer låta mamman flytta in igen. Det finns därför en risk för att barnen ska fara illa igen. Mamman lider av psykisk ohälsa och kan på grund av det inte ta hand om barnen och tillgodose deras behov. Barnen har ett vårdbehov som fortsättningsvis får tillgodoses i familjehem. Det finns inte samtycke från någon av vårdnadshavarna.

Förvaltningsrättens bedömning

Vid den muntliga förhandlingen i förvaltningsrätten var vårdnadshavarna överens om att barnen inte kan komma hem om föräldrarna bor tillsammans. Mamman hade fram till dagen innan den muntliga förhandlingen bott hos pappan. För att barnen inte ska anses ha ett vårdbehov är det inte tillräckligt att konstatera att mamman numera flyttat från pappans bostad. Detta med hänvisning redningen att deras relation varit konfliktfylld under en lång tid och att de återkommande flyttat ihop och isär.

Det framgick också att barnen har varit aktuella för barnutredningar vid flera tillfällen tidigare utifrån oro för deras hälsa och utveckling på grund av konflikter och våld mellan föräldrarna. Det som föranledde det omedelbara omhändertagandet inträffade i april 2021 där en konflikt mellan vårdnadshavarna uppstod och pappan hotade att skjuta sig själv inför barnen. Polis tillkallades och pappan häktades. Han har under den muntliga förhandlingen uppgett att polisen skrivit av en av anklagelserna och att det inte hänt något gällande övriga anklagelser om misshandel och olaga hot.

Förvaltningsrätten ansåg att händelsen utgjorde en allvarlig incident oavsett om pappan inte allvarligt menade att skjuta sig själv. Barnen var närvarande och bevittnade händelsen. Utöver detta har pappan återkommande låtit mamman flytta in hos honom trots deras konfliktfyllda relation. Han har under den muntliga förhandlingen också medgivit att det förekommit visst våld och att han varit medveten om mammans psykiska ohälsa.

Enligt förvaltningsrätten har pappan brustit i sin föräldraförmåga genom att henne återkommande flytta in hos honom och han har på så sätt inte skyddat barnen från konflikter och våld. Utöver detta framgick att mamman har en psykisk ohälsa som hon till viss del saknar insikt i. Hon har vidare svårigheter med att behålla bostad och sköta sin ekonomi samt vardagsrutiner, att hon har erbjudits flertalet insatser från socialtjänsten men inte tagit emot hjälp och att hon återkommande uteblivit från möten med socialtjänsten. Dessutom hade hon brustit i sin omsorgs- och föräldraförmåga genom att inte skydda barnen från konflikter och våld eftersom hon återkommande flyttat tillbaka till pappan trots deras konfliktfyllda relation.

Förvaltningsrätten ansåg sammantaget att det finns en påtaglig risk för att barnens hälsa och utveckling skadas på grund av brister i omsorgen av både mamman och pappan. Båda föräldrarna motsatte sig nämndens ansökan. Pappan uppgav att han vill samarbeta med socialtjänsten och bland annat gå en föräldrautbildning. Ett samtycke måste dock avse hela vårdplanen och pappan har uppgett att det bästa för barnen är att komma hem, vilket inte är förenligt med föreslagen vård. Förutsättningarna för att barnen ska beredas vård med stöd av LVU är därmed uppfyllda.

Kammarrättens avgörande

Pappan överklagade och yrkade kammarrätten att socialnämndens ansökan om vård skulle avslås. Han hävdade att så länge han och mamman inte bor ihop finns det inte någon konflikt mellan dem. Hon bor sedan den 17 maj 2021 inte hos honom. Han har en ny relation med en annan kvinna och har begärt, och fått, ett beslut om avhysning avseende mammans tillhörigheter. Han har genomfört en utbildning om våld och barn och kommer att genomgå en föräldrautbildning (FFV). Han har nu insikt om sitt agerande i konflikten mellan honom och mamman och vad det har inneburit för barnen. Hennes polisanmälningar mot honom har skrivits av. Under alla förhållanden har de inte rört sådant som har haft någon inverkan på barnen. Han har övervägt att begära ensam vårdnad om barnen, men en vårdnadstvist skulle kunna leda till nya konflikter mellan honom och mamman. Om vården enligt LVU upphör kommer barnen att bo hos och folkbokföras hos honom.

Mamman yrkade också att kammarrätten skulle avslå ansökningarna om vård. Det saknas grund för att hennes psykiska mående skulle medföra en risk för barnens hälsa och utveckling. Vidare har hon insikt om den tidigare problematiken med ekonomi och boende, och hon är villig att ta emot hjälp för att undvika en upprepning. Separationen mellan henne och pappan är varaktig. Det finns inte någon risk för att barnen drabbas av föräldrarnas konflikt. Hon har såväl viljan som förmågan att sätta barnens bästa i främsta rummet och kan skydda dem vid en hemflyttning. Hon går på täta uppföljningsmöten hos psykiater, som skulle agera om det finns en risk för barnen.

Socialnämnden ansåg att överklagandet skulle avslås. Pappan har genomgått en utbildning om barn i våld vid tre tillfällen. Han har också påbörjat förstärkt familjehemsvård (FFV), men den insatsen är långt ifrån avslutad. Även tidigare har han deltagit i familjebehandling, men valt att avbryta. Pappan har inte uttryckt att han har några egna brister. Han ägnar sig i stället åt att skuldbelägga och kritisera handläggningen av ärendet och familjehemmet. Vid umgänge med barnen har han valt att ta upp känsliga ämnen med familjehemmet, vilket visar på hans svårigheter att bedöma vad som är lämpligt att ta upp med barnen i närheten och se till deras behov.

Mamman har inte haft regelbunden kontakt med barnen under deras placering. Hon har inte svarat när familjehemmet ringt henne på avtalade tider och avbokat umgänge med barnen dagen innan det skulle äga rum. Hon fick en ny lägenhet den 27 maj 2021 men flyttade ut kort därefter. För närvarande är hon bostadslös.

Barnen har under flera år haft en olämplig hemmiljö. Föräldrarna har haft en bagatelliserande attityd och pappan har visat en bristande förståelse för barnens trauma. Det som hänt gör att barnen har ett särskilt behov av omsorg. Det finns stora brister i föräldrarnas omsorgsförmåga och de saknar insikt om bristerna. Det är nödvändigt med en fortsatt familjehemsplacering av barnen.

I likhet med förvaltningsrätten ansåg kammarrätten att utredningen visat att det finns omfattande och allvarliga omsorgsbrister hos mamman och att även pappan har stora brister i sin föräldraförmåga. Han saknar nödvändig insikt om såväl sina egna som mammans brister och vilka konsekvenser de har fått och kan få för barnen. Det är därför inte möjligt för honom att i nuläget ge barnen den stabilitet och trygghet de har rätt till och än mindre kan han kompensera för mammans brister. Föräldrarnas bristande föräldraförmåga medför en påtaglig risk för att barnens hälsa och utveckling skadas.

Barnen behöver därför vård med stöd av LVU.

 

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

28 oktober 2024
Hovrätten för Skåne och Blekinge 2024-10-24 Mål nr T 299-24 Parterna har helt skilda uppfattningar om hur deras förhållande var innan separationen och de saknar helt förtroende för varandra. Hovrä...
27 oktober 2024
Regeringen delar mot den bakgrunden utredningens uppfattning att det liksom i Finland bör ankomma på kommunerna - i praktiken socialnämnderna - att sörja för att föräldrar får hjälp att träffa avta...
27 oktober 2024
Ett fastställt avtal är gällande och kan verkställas som ett lagakraftvunnet domstolsbeslut. Denna möjlighet att i Finland fastställa föräldrars avtal har i Sverige kommit att kallas den finländska...