Högsta Domstolen
2019-12-17
Mål Ö 3462-18

Klaganden yrkade att den utländska domen avseende hennes föräldraskap till barnet skulle gälla i Sverige. En surrogatmor i USA hade fött barnet, efter befruktning av ett anonymt ägg med anonyma spermier, och surrogatmodern hade avsagt sig alla föräldrarättigheter till barnet. Det ursprungliga födelsebeviset ersattes med ett nytt födelsebevis där klaganden angavs som enda förälder.

Sedan klaganden kom till Sverige med barnet saknar han legal ställning här och klaganden har på olika sätt försökt få sin föräldrarelation till barnet fastställd, men utan framgång.

Med beaktande av Högsta domstolens dom i ett liknande mål som avgjordes relativt nyligen konstaterar Högsta domstolen att barnets bästa ska sättas i första rummet. Barnets rätt till privatliv är nära förbunden med barnet rätt till sin identitet och vid surrogatarrangemang finns det enligt Högsta domstolen särskild anledning att beakta att en brist på erkännande av en föräldrarelation är till betydande nackdel för barnet.

Barnets rätt att få sin identitet fastställd kan inte tillgodoses på något annat lämpligare sätt och Högsta domstolen fastställer att domen från USA ska erkännas i Sverige.

Praxis: NJA 2019 s. 504

Källa:
JUNO