JO
Dnr 1126-2017
I ett beslut som gällde bistånd till boende ställde socialnämnden som villkor för rätten till bistånd att den enskilde skulle göra allt hon kunde för att hitta en egen bostad i hela landet. Biståndstagaren hade vårdnaden om två barn som bodde växelvis hos henne och fadern till barnen.
När åtgärder rör barn ska socialnämnden särskilt beakta barnets bästa, det s.k. barnperspektivet (1 kap. 2 § SoL). I en utredning som rör bistånd till en vuxen som också är förälder ska socialnämnden utreda vilka följder som ett beslut får ur ett barnperspektiv. De överväganden som socialnämnden gör ska redovisas i underlaget för beslutet. Det är uppenbart att barnen i detta fall skulle påverkas av om den enskilde skulle behöva flytta till en bostad långt ifrån fadern.
JO konstaterar att utredningen som låg till grund för nämndens beslut om bistånd inte innehöll några överväganden av om och på vilket sätt beslutet skulle kunna påverka barnens situation. Socialnämnden får kritik för att den inte beaktade barnperspektivet i ärendet.
- Ansvarsfördelning mellan tingsrätten och socialnämnden vid umgängesstöd
- Tingsrätt kritiseras för att informerat förälder som inte är vårdnadshavare
- Kritik hanteringen av skyddade personuppgifter
- Socialtjänstens verkställande om umgängesstöd
- När ord står mot ord i en vårdnadsutredning
- Socialsekreterare kritiseras för att ha hjälpt en förälder att svara på en stämningsansökan
- Beslutets utformning vid umgängesbegränsning kritiserades
- Barn hämtades för samtal utan vårdnadshavare samtycke mm
- Barnet ska inte bo hos en passiv mamma
- Boendet flyttas över till mamman efter viss upptrappning
Om hemsidan
Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.
Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor.
Ansvarig utgivare
Tomas Törnqvist
Socionom och verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.
