
Mitt ex har tänkt att flytta fyra timmar bort från mig med barnen. Jag har ju rätt till samvaro med mina barn, men kan hon kräva att jag ska resa så långt? Jag jobbar väldigt olika så det kan bli väldigt sent. Tiderna måste också bli flexibla eftersom jag jobbar med djur.
Svar:
Frågeställningen om umgänget, som du kallar samvaro, innehåller olika delfrågor. Närmare bestämt frågor om umgängesrätt, kostnaden för umgängesresan eller hur den ska ordnas samt föräldrars förmåga att samverka kring umgänget.
Umgängesrätten tillhör enligt föräldrabalken barnet, och föräldrarna ansvarar för att bevaka barnets rätt till umgänge med den förälder som han eller hon inte bor tillsammans med. Med andra ord ska du och mamman göra allt i er makt för att få till stånd ett fungerande umgänge, som indirekt innebär att du får tillfälle att träffa barnen.
Vid en skilsmässa, eller separation, händer det att en boförälder flyttar långt bort från umgängesföräldern. Är avståndet mer än tio mil i en riktning, som det uppenbart är i det här fallet, ska boföräldern efter ekonomisk förmåga bidra till kostnaderna för barnens resor i samband med umgänget.
För att undvika en diskussion om kostnaden för resorna väljer många föräldrar att antingen mötas på halva vägen, eller så väljer de att köra var sin sträcka. Hur man än gör krävs det ett stort mått av samförstånd och samverkan mellan föräldrarna för att det ska fungera. Särskilt om en av föräldrarna, eller båda, har arbeten som påverkar planeringen. En förälder kanske arbetar enligt ett visst schema, en annan kanske måste ta hänsyn till skötsel av djur.
I sådana fall måste föräldrarna komma fram till en gemensam och flexibel lösning som också är bäst för barnen. En förälder kan alltså inte ensam diktera villkoren. Kan föräldrar inte lösa detta själva bör de kontakta socialtjänsten (familjerätten) och begära att få samarbetssamtal. Är avståndet mellan föräldrarna stort kan samtalen genomföras via videosamtal på internet.