Min före detta fru har ett jobba där hon periodvis är borta en del. Om jag erbjuder mig och vill ha vår son under de perioderna får hon då ändå lämna bort honom till någon annan på sina veckor? Vi har gemensam vårdnad och växelvis boende.

Svar:

Vad som gäller vid gemensam vårdnad och växelvis boende är ofta en orsak till diskussioner och konflikter mellan föräldrar. Ett tidigare svar har behandlat frågorna om information mellan föräldrarna och behovet av hjälp från den andra föräldern vid semester m.m. Läs här

Här handlar frågan om en förälder får lämna bort barnet till en annan person än den andra vårdnadshavaren, trots att den föräldern erbjudit sig att ta hand om barnet.

Upprepas bör att föräldrabalkens (FB) regler om vårdnad och umgänge vid gemensam vårdnad bygger på att barn har behov av nära och goda relationer till båda sina föräldrar även om föräldrarna bor isär. Det anses som viktigt att båda föräldrarna är delaktiga i barnets förhållanden och att båda föräldrarna tar ansvar för barnet.

FB innehåller inga konkreta bestämmelser för hur föräldrar ska planera och genomföra barnets vårdnad, boende och umgänge. Lagen överlåter med andra ord till föräldrar att i samråd bestämma i dessa frågor.

Växelvis boende är således inte en rättighet med stöd av lagen, utan det är ett val av boende för barnet som föräldrarna har gjort. Boendeformen förutsätter också ett ovanligt bra samarbete mellan föräldrarna och med barnets bästa för ögonen. Den är inte till för att ska skapa en slags rättvisa mellan föräldrarna där barnets behov får stå tillbaka.

Om en förälder, under sin vecka, tillfälligt inte kan ansvara för tillsynen av barnet, kan det vara lämpligt, och till med bra för barnet, att en närstående person som barnet känner väl ansvarar för tillsynen.

Vårdnadsreglerna kan dock tolkas som att den andra föräldern/vårdnadshavaren i första hand bör vara den person som i den här situationen ska vara ansvarig för barnets boende, skydd och stöd. En närstående persons medverkan bör enligt denna tolkning enbart vara kompletterande och grundad på en överenskommelse mellan vårdnadshavarna.

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Får det gå till så här hos socialtjänsten?









Socialtjänsten får in en anmälan om ett missförhållande rörande ett barn, 5 år, och barnet och föräldern blir kallade till ett samtal med en socialsekreterare. Vårdnadshavaren uppfattade att socialtjänsten hade påbörjat en utredning på grund av anmälan. Samtalet går bra, det visar sig att uppgifterna i anmälan beror på ett missförstånd. Socialsekreteraren säger uttryckligen att inga fler samtal planeras. Två veckor senare kommer dock en ny kallelse eftersom socialsekreteraren vill ha ett enskilt med barnet. Detta gäller samma ärende och inga nya uppgifter har tillkommit.

Får socialsekreteraren först säga att man inte ska ses igen, för att sedan förhöra ett barn utan vårdnadshavare är med?
Får den vårdnadshavaren som inte är föremål för orosanmälan begära att vara med sitt barn på samtalet?

Svar:

När socialtjänsten får en anmälan om ett missförhållande (orosanmälan) görs inledningsvis en förhandsbedömning för att avgöra om en utredning ska påbörjas, eller inte. Tillåtna åtgärder i detta skede är samtal med anmälaren om något i anmälan är oklart, samtal med barn och vårdnadshavare samt kontroll om det finns dokumentation i socialregistret om familjen.

Beskedet att inte ses fler gånger bör rimligen tolkas som att ingen utredning skulle inledas på grund av anmälan. Men socialtjänsten kan å andra sidan därefter ha ändrat sig, men då borde socialsekreteraren i kallelsen till det andra möten informerat vårdnadshavaren att en utredning har inletts. Det är bara om en utredning har inletts som socialtjänsten får träffa barn för samtal utan vårdnadshavarens samtycke eller närvaro. Föräldern får alltså sitta i väntrummet under tiden.

Av den sista frågan kan man anta att barnet förmodligen har två vårdnadshavare, och att barnet bor hos den vårdnadshavare som var kallad till det första mötet. Den andra vårdnadshavaren, som inte var direkt berörd av anmälan, kan begära att få vara med vid barnsamtalet vid det andra mötet. Men även här kan gäller att socialtjänsten kan ha enskilda samtal med barn om en utredning är inledd. Båda vårdnadshavarna får således sitta i väntrummet.

Sammanfattningsvis får ett barn höras av socialtjänsten, förutsatt att det finns anledning att ingripa till barnets skydd eller stöd, utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande (Se 11 kap. 10 § tredje stycket socialtjänstlagen).