Vår son har alltid bott hos mig. Nu vill hans pappa att sonen ska bo varannan vecka hos honom. Det vill inte sonen, det är hos mig han har sin trygghet.

Vi har varit i tingsrätten där pappan inte fick mycket gehör. Domaren lämnade över till familjerätten att besluta om man ska utöka umgänget med pappan.

 Nu går vi i samtal där och det känns som att de kommer att driva detta till växelvis boende. Jag har tvingat fram att de ska samtala med sonen innan utökning av umgänget sker.

Egentligen förstår jag ingenting av detta. Varför ändra på boendet och det sociala livet när det fungerar så bra. Har pappan rätt att göra så här?

Svar:

Frågan handlar egentligen om er sons rätt till umgänge med sin pappa som han inte bor med. Och om umgänget ska utvecklas till ett växelvis boende. Utgångspunkten är då sonens behov och vilja och hur ni föräldrar förhåller sig till hans rättigheter.

Socialtjänsten (familjerätten) kan inte besluta i denna sak. Tingsrätten har förmodligen bedömt att samarbetssamtal kan bidra till att du och pappan fattar ett beslut som är det bästa för er son.

Vägledande för ert beslut ska alltså vara sonens egen inställning, därför är det bra att han kommer till tals, om det anses som lämpligt. I de samtalen får han tillfälle att berätta varför han inte vill ha bo varannan vecka hos pappan, alternativt berätta varför att han vill göra det.

Som föräldrar ska ni således bevaka sonens rättigheter och medverka till ett beslut som är förankrat hos honom, även om det skulle innebära förändringar i det nuvarande boendet och sociala livet.

Whatsapp