Skyddade personuppgifter och behörig kommun

Den förälder som bor tillsammans med barnet kan vilja vända sig till någon annan kommun, för att inte avslöja sin och barnets vistelseort. Den andra föräldern kan å sin sida ha svårt att veta till vilken kommun han eller hon ska vända sig. Det bör därför, som utredningen föreslår, införas en kompletterande behörighetsregel för den situation att barnet har skyddade personuppgifter. 

Ett informationssamtal där det förekommer skyddade personuppgifter kan vidare, även om det torde vara ovanligt, resultera i att föräldrarna träffar ett avtal i någon fråga – t.ex. med innebörd att en förälder ska ha ensam vårdnad eller att barnet ska bo hos en viss förälder. Det är socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört som prövar om ett sådant avtal ska godkännas (6 kap. 17 a § FB).

Enligt regeringen bör dock även den kommun som ansvarar för informationssamtalet vara behörig att pröva om avtalet ska godkännas. Som utredningen föreslår bör därför en kompletterande regel om behörig kommun införas även för denna situation. Regleringen av vilken kommun som är ansvarig bör, i enlighet med vad utredningen föreslår, och i likhet med den grundläggande behörighetsregeln i 6 kap. 17 a § FB beträffande avtal och vad som föreslås i fråga om informationssamtal, utgå från begreppet folkbokföring (se även prop. 1997/98:7 s. 82–83).

Utredningen föreslår att regleringen i övrigt utformas på motsvarande sätt som den om behörig domstol i frågor om vårdnad, boende och umgänge. En sådan lösning innebär att, om det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet är folkbokfört, även en kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd ansvarar för att informationssamtal kan hållas och avtal godkännas. Det kommer då att finnas en anknytning mellan kommunen och i vart fall en av föräldrarna.     

Borgholms kommun och Vimmerby kommun lyfter frågan om hur ett samtal kan hållas på ett säkert sätt när det förekommer uppgifter om våld i en relation och om det kan finnas en risk för en våldsutsatt förälder att den våldsutövande förälderns kommun ansvarar för samtalet. Att en kommun som ingen av parterna har anknytning till ansvarar för samtalet behöver dock inte medföra större säkerhet för föräldrar som har skyddade personuppgifter på grund av hot om våld från den andra föräldern.

Avgörande för att samtalen ska kunna hållas på ett säkert sätt torde främst vara att de som arbetar med samtalen har kunskap om och rutiner för hur ärenden där det förekommer skyddade personuppgifter ska hanteras. I det arbetet kan den tidigare kännedom om föräldrarna som kan finnas hos deras hemkommuner vara värdefull. Som framgår tidigare kan en förälder även begära att få ett enskilt samtal. Det bör också påpekas att den föreslagna regleringen enbart pekar ut vilken kommun som är ansvarig för att informationssamtal kan hållas. Det är upp till varje kommun att avgöra hur denna skyldighet lämpligen ska fullgöras på ett säkert sätt även för föräldrar som lever med skyddade personuppgifter.

I linje med vad utredningen föreslår anser regeringen därför att den kommun där någon av föräldrarna är folkbokförd bör ansvara för att informationssamtal kan hållas och avtal godkännas om det kan antas att sekretess gäller för uppgift som behövs för att avgöra var ett barn är folkbokfört.

I undantagsfall kan det förekomma att det antas att sekretess gäller både för de uppgifter som behövs för att avgöra var barnet och var föräldrarna är folkbokförda. Det kan också inträffa att det kan antas att sekretess gäller för barnets och en förälders folkbokföringsuppgifter medan den andra föräldern inte är folkbokförd i landet.

Enligt regeringen bör en förälder i sådana fall kunna begära informationssamtal i valfri kommun. Den kommun som föräldern väljer bör också kunna godkänna ett avtal. Regleringarna bör därför även i denna del se likadana ut i fråga om godkännande av avtal som i fråga om informationssamtal.

Det kan också i sällsynta fall förekomma behov av att ha informationssamtal när barnet inte är folkbokfört i landet samtidigt som det kan antas att sekretess gäller för de uppgifter som behövs för att avgöra var föräldrarna är folkbokförda eller var en förälder är folkbokförd och den andra föräldern inte är folkbokförd i landet. Även i sådana fall bör socialnämnden i den kommun som en förälder väljer ansvara för att informationssamtal kan hållas.

Källa:
Prop.2020/21:150 s. 108