Skip to main content

Föräldrarna ska vara underhållsskyldiga under den tid som barnet går i skolan

Föräldrars underhållsskyldighet kan föreligga trots att barnet har fyllt 18 år och även om grundutbildning inte pågår. Gör barnet ett avbrott i skolgången, kvarstår underhållsskyldigheten dock endast om avbrottet har inletts innan barnet fyllt 18 år och upphört innan barnet fyllt 19 år, den s.k. avbrottsregeln. 
Publicerad - 15 april 2018, redigerad - 21 augusti 2024

I alla andra fall leder ett uppehåll i skolgången under tid efter det att barnet fyllt 18 år till att föräldrarnas underhållsskyldighet upphör slutgiltigt. 

Avbrottsregeln har kritiserats i olika sammanhang, och UBU -93 föreslår att den slopas. Det är typiskt sett av väsentlig betydelse för ett barn att kunna få underhåll från föräldrarna för grundläggande studier efter 18 års ålder. Det gäller också om barnet har gjort ett uppehåll i skolgången. Regleringen av föräldrarnas underhållsskyldighet tar sin utgångspunkt i tanken att underhållsskyldigheten är grundläggande och att skuldsättning för grundutbildning bör undvikas. Avbrottsregeln utgör ett avsteg från detta.

Frågan är om regeln bör behållas. Avbrottsregeln infördes med 1978 års reform av underhållsreglerna, alltså för mer än 20 år sedan. I dag är det mycket vanligare att barn gör uppehåll i sin grundläggande skolgång än vad det var då. Utvecklingen går mot att fler ungdomar väljer att göra ett skolavbrott och t.ex. arbeta utomlands.

De nackdelar som är förknippade med avbrottsregeln är numera tydligare och riskerar att drabba fler barn än förr. Till detta kommer de åldersregler som gäller för statliga studiemedel. Barn kan visserligen få förlängt barnbidrag och studiehjälp under de grundläggande studierna. Möjlighet att genom studiemedel själv bekosta sina grundläggande studier inträder dock först från och med det andra kalenderhalvåret det år under vilket eleven fyller 20 år. Fram till dess är barnet alltså i praktiken beroende av underhåll från föräldrarna.

Mot avbrottsregeln kan vidare anföras att den slår slumpmässigt. Frågan om underhåll - och därmed de ekonomiska möjligheterna att bedriva grundläggande studier efter ett avbrott - är beroende av när avbrottet görs och när under året som barnet är fött. Om ett barn som är fött på våren gör ett uppehåll i skolgången under höstterminen det år han eller hon fyller 18 år, är barnet inte berättigat till underhåll även om skolgången återupptas under vårterminen. Men om barnet i stället hade fyllt 18 år på hösten eller vintern, hade underhållsskyldigheten inträtt på nytt under våren.

Det bör inte heller frånkännas betydelse att avbrottsregeln inte bara är relativt okänd utan även innebär en komplicerad reglering. Det finns sålunda starka skäl som talar för att inte hålla fast vid avbrottsregeln. Remissinstanserna ställer sig också överlag positiva till en sådan ändring.

Mot ett upphävande av avbrottsregeln - och särskilt mot ett upphävande av 19-årsgränsen - talar att föräldrar har ett intresse av att inom rimlig tid kunna förutse om ett återupplivande av underhållsskyldigheten blir aktuellt. Ett av huvudsyftena med 1978 års underhållsreform var också att föräldrars underhållsskyldighet i princip skall upphöra när barnet blivit myndigt.

Vid avvägningen mellan de intressen som här gör sig gällande bör enligt regeringens mening föräldrarnas intresse dock få stå tillbaka för barnets intresse av att kunna få ekonomiskt stöd från föräldrarna under hela sin grundutbildning. Det kan tilläggas att föräldrarna redan med nuvarande regler under lång tid kan få leva i ovisshet om - och i så fall när - barnet skall återuppta sina studier och därmed få rätt till underhåll igen.

Regeringen föreslår alltså att avbrottsregeln nu tas bort. Rätten till underhåll för barn mellan 18 och 21 års ålder kommer därmed att knytas till den enda förutsättningen att barnet går i skolan. Liksom i dag bör det i fortsättningen gälla att en avbruten skolgång anses återupptagen när barnet faktiskt har påbörjat skolgången igen eller skulle ha gjort det om inte omständigheter som han eller hon inte kunnat råda över, t.ex. sjukdom, kommit emellan (se rättsfallet NJA 1992 s. 256).

Det är typiskt sett först då - och inte t.ex. vid tidpunkten för ett antagningsbesked - som behovet av underhåll uppstår. Förmånerna förlängt underhållsstöd, barnpension och efterlevandestöd till barn bygger på reglerna om föräldrars underhållsskyldighet. Avbrottsregeln bör därför tas bort även när det gäller rätten till dessa förmåner.

Källa:
Prop. 2000/01:134 s. 12.

Lägg till artikeln i dina kanaler

Senaste artiklarna

04 oktober 2024
Att domstolen skall besluta efter vad som är bäst för barnet anges i flera bestämmelser i 6 kap. föräldrabalken om vårdnad och umgänge. Någon övergripande regel om barnets bästa finns däremot inte....
03 oktober 2024
Högsta domstolen 2024-10-02 Mål nr 6460-23 Skatteverket har avslagit klagandens ansökan om att hans pappa ska dödförklaras sedan pappan inte hörts av efter att ha åkt till Irak på en arbetsresa nå...
02 oktober 2024
Kammarrätten i Jönköping 2024-10-01 Mål nr T 2260-24 Förvaltningsrätten fann att utredningen gett stöd för att två barn har levt i en hemmiljö där våld förekommit och att de fått uppleva konsekven...