Socialnämndens utredningsskyldighet

Om det kan antas att en kvinna ska anses som förälder enligt 1 kap. 9 § FB ska socialnämnden i stället utreda om en kvinna är förälder till barnet (2 kap. 1, 8 a och 9 §§ FB). Socialnämnden ska i utredningen hämta in upplysningar från modern och från andra personer som kan lämna uppgifter av betydelse. 

Utredningen ska bedrivas skyndsamt och nämnden ska föra protokoll över det som kommer fram i utredningen av betydelse för frågan om faderskap och föräldraskap (2 kap. 4 och 8 §§ FB). Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) fastställer formulär för protokoll över utredningen. Protokollen utgör ett stöd för handläggande myndighet och ger en beskrivning av hur tillämpningen av reglerna i föräldrabalken går till i praktiken (se avsnitt 5.3).

Myndigheten har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens utredning och fastställande av faderskap respektive föräldraskap (HSLF-FS 2017:49 och 2017:50). Sedan tidigare finns också en Handbok för fastställande av faderskap, utgiven av Socialstyrelsen år 2005. Om socialnämnden anser att frågan om faderskap eller föräldraskap kan bedömas med tillräcklig säkerhet på grundval av utredningen, bör nämnden bereda mannen eller kvinnan en möjlighet att bekräfta faderskapet respektive föräldraskapet (2 kap. 5 och 8 a §§ FB).

Socialnämnden får bara godkänna en bekräftelse om det kan antas att en viss person är barnets far eller förälder (1 kap. 4 och 9 §§ FB). Enligt föreskrifterna som gäller för faderskap kan socialnämnden göra en förenklad utredning om parterna är sambor och övertygade om att barnet är deras gemensamma. Om parterna samstämmigt uppger att barnet är deras gemensamma och det inte har framkommit något som kan ifrågasätta detta bör utredaren enligt föreskrifterna avsluta utredningen genom att ge mannen tillfälle att bekräfta faderskapet.

Om barnet har tillkommit genom en assisterad befruktning (enligt 6 eller 7 kap. lagen [2006:351]) om genetisk integritet m.m.) med samtycke från moderns make, registrerade partner eller sambo, bör socialnämnden kontrollera att ett skriftligt eller muntligt samtycke har lämnats. Socialnämndens skyldigheter enligt 2 kap. FB gäller i tillämpliga delar. Socialnämnden är således skyldig att inleda en utredning om faderskap eller föräldraskap om förutsättningarna för detta är uppfyllda.

Nämnden ska dock lägga ner en påbörjad utredning om modern har genomgått en assisterad befruktning som ensamstående inom svensk hälso- och sjukvård och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen. Detsamma gäller från den 1 januari 2019 om modern genomgått en assisterad befruktning vid en behörig inrättning i utlandet och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn.

Om utredaren har anledning att känna sig osäker, måste en närmare utredning göras. Socialnämnden bör verka för att genetisk undersökning sker om den som kan vara far till barnet begär det eller det finns anledning att anta att modern har haft samlag med fler än en man under den tid som barnet kan ha tillkommit (1 kap. 6 § FB). Detta gäller dock inte vid utredning av föräldraskap (1 kap. 9 § andra stycket FB).

Socialnämndens handläggning av utredningar enligt föräldrabalken omfattas av sekretess till skydd för enskilda inom socialtjänst (26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen [2009:400], OSL). Sekretessen gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.

Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till en enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes genetiska föräldrar är (26 kap. 8 § OSL). Den bestämmelsen är främst avsedd att vara en hjälp för de barn där faderskapet inte är fastställt. Den är även tillämplig till förmån för barn vars faderskap fastställts enligt gällande ordning samt till förmån för adoptivbarn (prop. 1993/94:165 s. 63). Den tystnadsplikt som följer av sekretessen inskränker meddelarfriheten.

Källa:
SOU 2018:68 s. 91.