Av 13 § första stycket LVU framgår att om den unge beretts vård med stöd av 2 § LVU, ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vård enligt lagen fortfarande behövs och hur vården bör inriktas och utformas. Motsvarande bestämmelse finns i 6 kap. 8 § första stycket SoL.

Utredningen föreslår att kravet på att överväga vården ersätts med en rapporteringsskyldighet till nämnden. Enligt utredningen är begreppet övervägande otydligt och kan i vissa fall skapa osäkerhet hos barn, föräldrar och familjehemsföräldrar. Även i professionella sammanhang förväxlas ibland övervägande med omprövning.

Genom att i stället beskriva förfarandet som en information till socialnämnden uppnås enligt utredningen en bättre överensstämmelse med dagens praktik, utan att det strider mot de intentioner som finns med dagens bestämmelse. Utredningen föreslår därför att barnets särskilda socialsekreterare minst en gång var sjätte månad ska rapportera till socialnämnden om hur barnets behov tillgodoses, hur vårdnadshavarnas förhållanden utvecklar sig och, om vården ska fortsätta, hur den bör inriktas och utformas.

Bestämmelsen i 13 § första stycket LVU, och motsvarande bestämmelse i 6 kap. 8 § första stycket SoL, innebär en skyldighet för socialnämnden att regelbundet hålla sig underrättad och bedöma om vården fortfarande behövs. Det innebär att det ankommer på den tjänsteman vid förvaltningen, som har den närmare uppsikten över vården, att minst en gång i halvåret anmäla till nämnden hur vården har bedrivits och hur barnets och föräldrarnas förhållanden utvecklar sig.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågorna om föräldrarnas inställning till fortsatt vård i familjehemmet. Avsikten med tjänstemannens anmälan till socialnämnden är inte att den alltid ska leda fram till ett formellt beslutsförfarande. Det är först när nämnden finner anledning att ifrågasätta behovet av fortsatt vård som en prövning i nämnd ska ske. Finner alltså socialnämnden vid sina överväganden att frågan bör prövas i nämnden, ska den ta initiativ till att behövliga kompletteringar av utredningen görs, varvid förvaltningslagens bestämmelser om parts rätt till insyn, kommunikation, parts rätt att meddela sig muntligt m.m. ska iakttas, samt därefter fatta beslut i saken. Det beslut som nämnden därefter fattar får överklagas.

Finner nämnden vid sina överväganden att anmälan om vården inte ger anledning till någon åtgärd av nämnden, kan nämnden lägga anmälan till handlingarna utan beslut i saken (prop.1989/90:28s.114och115). Socialnämndens övervägande ska dokumenteras i nämndens protokoll och i den unges akt (se 11kap. 5§ SoL, 4kap. 9 § SOSFS 2014:5 och JO 1998/99 s.296, dnr 4815-1996).

Socialnämndens regelbundna överväganden kan i vissa fall bidra till osäkerhet och ovisshet för både barn, vårdnadshavare och familjehem. Det gäller både i de fall där barnet rotat sig i familjehemmet och behöver få veta om det får stanna kvar och i de fall barnet på sikt förväntas kunna återvända hem. Övervägandet förutsätter att socialtjänsten aktivt följer den pågående vården genom personlig och kontinuerlig kontakt med barnet, vårdnadshavare och familjehemsföräldrarna. Övervägande måste ske med stor omsorg med hänsyn till vad det betyder för barnet (prop.2012/13:10s.81).

I syfte att öka förutsägbarheten för både barn, vårdnadshavare och vårdgivare samt skapa större öppenhet kring de bedömningar som görs i samband med att behovet av fortsatt vård övervägs och därmed skapa långsiktiga och stabila lösningar för barnet, gäller sedan den 1 januari 2013 att socialnämnden även ska överväga hur vården ska inriktas och utformas. Det innebär att nämnden utifrån barnets bästa också ska överväga om vården bör fortsätta på längre sikt och hur den i sådana fall bör inriktas och utformas.

Härigenom är det möjligt att även låta övervägandet inbegripa frågan om det är möjligt att inom en rimlig framtid kunna återförena barnet med dess föräldrar. I vissa fall kan övervägandet emellertid leda fram till att en återförening inte är möjlig vid tidpunkten för övervägandet. Under sådana omständigheter kan det finnas behov av att, bl.a. utifrån de överväganden som gjorts beträffande vården, ändra utformningen av såväl vårdplan som genomförandeplan.

Även om huvudregeln ska vara att vården ska inriktas på en återförening, kan dock förhållandena i ett enskilt fall vara sådana, särskilt med beaktande av barnets behov av en stabil och trygg uppväxt, att en återförening inte bedöms vara till barnets bästa (prop.2012/13:10 s. 82).

Källa:
Prop.2020/21:35 s. 19

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Hur mycket ska barnen vara delaktiga i vår skilsmässa?








Hur mycket ska vi involvera barnen och hur mycket ska de få säga vad de vill? Det kom en ny lagstiftning 2020 för att se till barnens rättigheter. Är det något som även påverkar synen på barnens rättigheter vid skilsmässa?

Om barnen har farit illa av skilsmässan, krävs det då av föräldrarna att de ska lyssna på barnen? Närmare bestämt att barnen får bo kvar där de är trygga och där de vuxit upp tillsammans med en förälder som har de bästa ekonomiska förutsättningarna?

Svar:

Läs mer ...