Som framgått kan socialnämnden i vissa fall väcka talan om överflyttning av vårdnaden om ett barn. Regeringen gav i regleringsbrevet för budgetåret 2013 avseende Socialstyrelsen myndigheten i uppdrag att kartlägga i vilken utsträckning och i vilka situationer socialnämnden använder sin möjlighet att väcka talan om vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen eller när den ena vårdnadshavaren har dödat den andra.

I november 2013 publicerade Socialstyrelsen rapporten Vårdnadsöverflyttning i samband med våld i familjen. Vi redovisar nedan översiktligt Socialstyrelsens kartläggning och slutsatserna av denna.

Socialstyrelsen skickade ut en enkät till landets 321 kommuner och stadsdelar. Av de 207 kommuner och stadsdelar som besvarade enkäten angav 11 att de under åren 2010– 2012 hade haft ärenden där den ena vårdnadshavaren – i samtliga fall pappan – hade dödat den andra vårdnadshavaren.

Dessa ärenden rörde sammanlagt 23 barn som alla tycks ha placerats i familjehem. Var barnen först placerades varierade. En del barn placerades i ett jour- eller familjehem, andra hos en släkting. När det gäller 5 av barnen hade socialnämnden i september 2013 ännu inte väckt talan om överflyttning av vårdnaden. För övriga 18 barn hade socialnämnden väckt en sådan talan och domstolen hade också flyttat över vårdnaden till en särskilt förordnad vårdnadshavare.

I drygt hälften av fallen dröjde det mellan 1 och 1,5 år från det att barnet berövades sin mamma till dess att vårdnaden flyttades över. En tredjedel av barnen fick en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare inom 1 år. I mer än hälften av fallen flyttades vårdnaden till en nära släkting . Vidare flyttades vårdnaden i 1 fall till familjehemmet och i 2 fall interimistiskt till en person med juridisk kompetens. Sammanlagt flyttades vårdnaden interimistiskt i 3 fall.

Inom ramen för arbetet fick Socialstyrelsen veta att det under åren 2010– 2012 fanns fler ärenden där en förälder – det tycks i samtliga fall ha varit pappan – hade dödat den andra. Dessa ärenden rörde ytterligare sex barn. Av dessa hade ett barn interimistiskt fått en särskilt förordnad vårdnadshavare medan fyra barn fortfarande hade pappan som vårdnadshavare. Ett av barnen saknade för tillfället vårdnads havare.

Socialnämnden hade alltid som målsättning att väcka talan om överflyttning av vårdnaden till en särskilt förordnad vårdnadshavare när den ena vårdnadshavaren har dödat den andra. Ett par förklaringar till att det ändå kunde dra ut på tiden var att barnet saknade ett nätverk eller att det i nätverket inte fanns någon lämplig person att flytta över vårdnaden till. En annan förklaring var att det inte fanns någon person som var beredd att åta sig uppdraget, eftersom pappan motsatte sig en vårdnadsöverflyttning.

I enkätundersökningen svarade 98 kommuner att de under åren 2010–2012 hade haft ärenden med våld i familjen som kunde medföra en bestående fara för barnets hälsa och utveckling enligt 6 kap. 7 § FB. Endast 5 av kommunerna uppgav dock att de under perioden hade haft ärenden där socialnämnden väckt en sådan talan.

Det fanns i huvudsak ett par förklaringar till detta. Den vanligaste var att barnets mamma hade begärt ensam vårdnad och att socialnämnden därför inte hade behövt väcka talan. Den andra förklaringen var att barnet var placerat i ett familjehem och att vårdnaden skulle flyttas över till familjehemsföräldrarna när barnet rotat sig där.

Socialstyrelsens slutsats av kartläggningen var att socialnämndens ansvar för att uppmärksamma behovet av en vårdnadsöverflyttning när det har förekommit dödligt våld i familjen inte behöver utökas. En automatisk prövning av vårdnadsfrågan ansågs därför inte vara nödvändig. Socialstyrelsen ansåg dock att förutsättningarna att hitta en särskilt förordnad vårdnadshavare i de fall det inte finns någon lämplig person i barnets nätverk att flytta över vårdnaden till behöver förstärkas.

Det var därför angeläget att det görs en utredning av olika möjligheter att få fram fler personer som kan ta på sig att företräda barnet eller alternativa lösningar för att ge barnet en företrädare. Som exempel angav Socialstyrelsen att vissa personer, däribland tjänstemän inom socialnämnd eller överförmyndarnämnd, i specifika situationer skulle kunna åläggas att överta ett ansvar som barnets företrädare interimistiskt.

När det gäller annat allvarligt våld än dödligt ansåg Socialstyrelsen att socialnämnden behöver uppmärksammas på möjligheten att väcka talan enligt 6 kap. 7 § FB i de fall när den andra föräldern inte tar initiativ till att ändra vårdnaden eller där ingen förälder är lämplig som vårdnadshavare. Metoder för att genomföra detta är revidera eller uppdatera Socialstyrelsens handböcker på området.

Källa:
SOU 2017:6 s. 362 ff

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons