En bedömning av barnets bästa består enligt barnrättskommittén av två steg. Det handlar dels om att bedöma barnets bästa, dels fastställa barnets bästa i den specifika situationen.Bedömningen av barnets bästa ska enligt kommittén genomföras unikt i varje enskilt fall, med utgångspunkt i de specifika omständigheterna för det enskilda barnet, gruppen barn eller barn i allmänhet.
Kommittén tar upp ett antal faktorer som beslutsfattaren ska ta hänsyn till i bedömningen och i fastställandet av barnets bästa. En sådan faktor är barnets rätt att uttrycka sina åsikter. Andra faktorer är barnets identitet, bevarandet av barnets familjemiljö, barnets behov av omsorg samt barnets skydd och säkerhet. En viktig faktor är om barnet befinner sig i en utsatt situation där kommittén betonar att utsattheten kan se olika ut och måste bedömas individuellt.
Även barnets rätt till hälsa och utbildning är betydelsefulla faktorer i bedömningen av barnets bästa. Att fastställa barnets bästa handlar om att bedöma vilka faktorer som är särskilt viktiga i den specifika situationen för ett enskilt barn eller grupper av barn. Alla faktorer kommer inte, enligt kommittén, vara relevanta i varje enskilt fall, och olika faktorer kan användas på olika sätt i olika fall. Faktorer kan stå i konflikt med varandra och behöva vägas mot varandra för att hitta en lösning som i första hand beaktar vad som bedöms vara barnets bästa.
Bevarandet av familjemiljön kan till exempel stå i konflikt med behovet att skydda barnet från risken för våld eller övergrepp från föräldrarna. När olika faktorer vägs mot varandra ska man enligt kommittén ha i åtanke att avsikten med att bedöma och fastställa barnets bästa är att barnet fullständigt och faktiskt ska åtnjuta rättigheterna som erkänns i konventionen och dess fakultativa protokoll, och få utvecklas allsidigt och fullständigt.
Principen om barnets bästa måste ses som ett tillvägagångssätt i varje beslutsprocess där barn är berörda. Myndigheter och organisationer som fattar beslut som rör barn måste bedöma och fastställa barnets bästa genom barnanpassade förfaranden. Att kommunicera med barn är en väsentlig del av processen och i denna kommunikation bör det, enligt kommittén, ingå att upplysa barnen om processen.
Källa:
SOU 2022:70 sid. 160
- Riskbedömning - umgänge
- Skillnader mellan adoption och vårdnadsöverflyttning
- Prognosen för en återförening
- Stöd till de särskilt förordnade vårdnadshavarna
- Stöd till barn efter vårdnadsöverflyttning
- Den rättsliga innebörden av vårdnadsöverflyttning
- Uppenbart bäst att de rådande förhållandena får bestå
- Vistelsen måste ha varit stadigvarande
- Övervägande av vårdnadsöverflyttning
- Hedersrelaterat våld och förtryck mot barn