Vid alla beslut och andra åtgärder som rör barn ska det finnas ett tydligt barnperspektiv. Denna grundsyn kommer till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Viktiga principer i konventionen är barnets bästa och barnets rätt att komma till tals (artiklarna 3 och 12).

Barnkonventionen uttrycker ett förhållningssätt till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta barnperspektiv innebär att inför ett beslut eller en åtgärd ska ansvarig beslutsfattare överväga om det berör barnet och i så fall på vilket sätt.

Att ha ett barnperspektiv handlar både om attityder, kunskap och arbetssätt. Det speglar synen på barn som fullvärdiga medborgare och kompetenta individer som ska bemötas med respekt i alla sammanhang. Om en åtgärd eller ett beslut bedöms få konsekvenser för barn ska hänsyn tas till de mänskliga rättigheter som barn har enligt bl.a. barnkonventionen. Att på så sätt säkerställa barns rättigheter i åtgärder eller vid beslut som rör barn innebär att ha ett barnrättsperspektiv.

Beslut och åtgärder som har konsekvenser för barn måste också följas upp ur ett barnrättsperspektiv. Sedan ett par decennier tillbaka pågår en utveckling där barnets roll som rättighetsinnehavare successivt införlivats i svensk lagstiftning om offentlig verksamhet. Begrepp som barnets rätt och barnets bästa har blivit vanligt förekommande i lagstiftning som rör barn, t.ex. i föräldrabalken (FB) och i socialtjänstlagen (2001:453).

Barnets rätt har också relativt nyligen fått grundlagsstöd. Sedan år 2011 anges i regeringsformen (RF) att det allmänna ska verka för att barns rätt tas till vara (1 kap. 2 § femte stycket RF). Av samma bestämmelse framgår också sedan tidigare att det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av bl.a. kön, hudfärg, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.

”Ålder” markerar bl.a. att barn i princip ska bemötas som jämlika individer med rätt till medinflytande enligt sin utvecklingsnivå när det gäller frågor som rör dem själva (prop. 2001/02:72 s. 50). År 2010 godkände riksdagen den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som hade föreslagits i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232).

Strategin vänder sig till offentliga aktörer på statlig och kommunal nivå. Några av principerna som slås fast i strategin är att:

  • All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen.
  • Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.
  • Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.
  • Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.


Källa:
SOU 2017:35
Se barnet!

Pin It

Om hemsidan

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Ansvarig utgivare
Tomas Törnqvist
Socionom och verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons