Särskilda forumregler bör införas för vissa måltyper i föräldrabalken och i äktenskapsbalken. Frågan om huruvida en allmän handling omfattas av sekretess blir alltid föremål för prövning först sedan handlingen begärts utlämnad. Prövningen av om sekretess gäller för en uppgift i en allmän handling måste alltid göras i det enskilda fallet. Reglerna bör därför utformas så att de är tillämpliga i de fall där det kan antas att det gäller sekretess för någons personuppgifter och det påverkar förutsättningarna för den som vill väcka talan att avgöra vilket som är rätt forum att vända sig till eller där valet av forum riskerar att avslöja var den är bosatt vars uppgifter ska skyddas.

Det bör t.ex. vara tillräckligt att en part kan ge in handlingar som visar att någon form av skyddade personuppgifter förekommer i målet. Som tidigare nämnts innebär t.ex. inte den omständigheten att en sekretessmarkering har gjorts, att de uppgifter som markerats faktiskt omfattas av sekretess. En sådan markering gör det dock antagligt att en uppgift inte får lämnas ut på grund av sekretess.

Utredningen föreslår en ordning som innebär att mål eller ärenden om vårdnad, boende eller umgänge, verkställighetsärenden och äktenskapsmål även ska få prövas av domstolen på den ort där någon av parterna har sin hemvist samt att – om även den andra parten har skyddade personuppgifter – målet även ska få prövas av Stockholms tingsrätt, som i andra avseenden redan är det utpekade reservforumet i de aktuella balkarna. Enligt förslaget ska reglerna tillämpas om uppgift om var barnet eller parterna är folkbokförda är sekretessbelagda.

Regeringen anser dock att förslagen i stället bör utgå från hur de grundläggande forumbestämmelserna är utformade och därmed till sin konstruktion i sin helhet byggas kring begreppet hemvist. En omständighet att beakta vid övervägandena kring hur de särskilda forumreglerna bör utformas är hur många mål och ärenden som kan komma att beröras av reglerna. Utredningen anger att det förekommer skyddade personuppgifter i åtminstone fem procent av de vårdnadsmål som utredningen granskat, men att det finns omständigheter som talar för att andelen kan vara högre.

Det talar enligt regeringen mot att låta en eller ett fåtal domstolar ta hand om alla mål där det förekommer skyddade personuppgifter. Om målen och ärendena koncentreras vid en eller ett par domstolar, kan det komma att medföra en inte obetydlig ökning av arbetsbelastningen där. En koncentration av målen skulle i och för sig kunna bidra till att viktig kunskap och erfarenhet bättre kan tas tillvara och de behöriga domstolarna kan arbeta fram särskilda rutiner för att hantera dessa mål.

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att skyddade personuppgifter förekommer även i andra mål- och ärendetyper i en domstol. Alla domstolar måste därför ha kunskap om och rutiner för hur mål och ärenden där det förekommer skyddade personuppgifter ska hanteras på ett säkert sätt. Vidare måste det beaktas att de processekonomiska nackdelarna skulle bli betydande med en lösning där familjerättsliga mål och ärenden där det förekommer skyddade personuppgifter koncentreras till vissa domstolar.

Även om möjligheterna att närvara på annat sätt än personligen numera är helt andra än de var tidigare, skulle denna lösning i stor utsträckning medföra resande för båda parter och många gånger också för ombud. Eftersom parterna kan vara bosatta i olika delar av landet, kan problemet inte heller alltid lösas genom att flera domstolar får ansvaret. Vad som blir en kortare resa för en part kan bli en väsentligt längre och dyrare resa för den andra. En sådan lösning kan också försvåra den samverkan som i familjemål kan finnas mellan tingsrätten och socialnämnden när det gäller upplysningar och utredningar.

Regeringen anser därför inte att handläggningen av de aktuella målen och ärendena, såsom bl.a. Landskrona kommun förordar, bör koncentreras till vissa domstolar. I stället bör, som utredningen föreslår, mål och ärenden om vårdnad, boende eller umgänge, verkställighetsärenden och underhållsmål där det förekommer skyddade personuppgifter få prövas även av domstolen på den ort där någon av parterna har sin hemvist.

Lösningen fungerar väl oavsett om det är käranden eller svaranden som bor med barnet. Dessutom har lösningen processekonomiska fördelar, genom att i vart fall en av parterna, och sannolikt även partens ombud, har nära till domstolen om personlig inställelse krävs. Lösningen innebär samtidigt bättre förutsättningar för en smidig samverkan mellan domstolen och den socialnämnd som ska utföra en eventuell utredning än vad som hade varit fallet om målen och ärendena hade koncentrerats till ett fåtal domstolar utan anknytning till någon av parternas hemvistort.

Utredningen föreslår att de särskilda forumreglerna inte ska vara tillämpliga om en person har beviljats vad som numera betecknas som skyddad folkbokföring, eftersom det enligt utredningen i dessa fall går att få besked av Skatteverket i vilken kommun som personen är folkbokförd, även om det inte är personens egentliga hemvist. Hur den situationen bör hanteras att en person getts skyddad folkbokföring och folkbokförts i t.ex. Stockholms kommun, som ingår i flera domstolars domsområde, berörs inte.

Regeringen anser att de forumregler som nu föreslås i stället bör utformas generellt och utan undantag för någon viss typ av skyddade personuppgifter. Reglerna bör således vara tillämpliga om uppgift som behövs för att avgöra barnets, partens eller makens hemvist kan antas vara sekretessbelagd. Utgångspunkten blir då vilka uppgifter som är tillgängliga för envar. Det faktum att domstolen i och för sig kan få fram en adress saknar betydelse.

Av utredningens förslag följer att i de fall där de nuvarande forumreglerna är dispositiva bör även de regler som nu föreslås vara det. Det innebär att domstolen ska pröva sin behörighet endast efter invändning eller när svaranden har uteblivit från ett sammanträde eller underlåtit att ge in ett svaromål.

I de fall där befintliga forumbestämmelser är exklusiva kommer viss valfrihet att uppstå, genom att ytterligare ett forum pekas ut som ett alternativ. Södertörns tingsrätt ser en fara i att förslagens fakultativa utformning kan göra det möjligt för en förälder att leta upp en annan förälder som har skyddade personuppgifter.

Regeringen konstaterar att ett sådant förfarande är möjligt även med dagens regler, men att det inte framkommit någonting som tyder på att detta skulle utgöra ett praktiskt problem. När det gäller de måltyper där forumreglerna är dispositiva kan det dessutom konstateras att, eftersom svaranden kan gå i svaromål även i ett mål som väcks vid en annan domstol än den anvisade, det inte av svaret går att dra någon slutsats om var svaranden är bosatt.

Det är enligt regeringen vidare viktigt att komma ihåg att en person kan ha skyddade personuppgifter av andra skäl än på grund av hot om våld från en tidigare partner. Det kan t.ex. handla om en person som på grund av sitt arbete fått sina uppgifter skyddade, men där uppgifterna är kända för motparten eller det saknas anledning att hemlighålla i vilken del av landet personen är verksam.

Det kan inte heller uteslutas att en person med skyddade personuppgifter vill använda sitt eget forum och bedömer att det är tillräckligt säkert, t.ex. för att domstolens domsområde är så stort. Reglerna bör därför, som utredningen föreslår, erbjuda ytterligare alternativ för parterna, men inte utesluta en tillämpning av ordinarie forumregler. Det bör således även i fortsättningen i viss mån lämnas upp till parterna att avgöra vilken domstol som ska pröva målet eller ärendet.

Källa:
Prop.2020/21:150 s. 105

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Hur mycket ska barnen vara delaktiga i vår skilsmässa?








Hur mycket ska vi involvera barnen och hur mycket ska de få säga vad de vill? Det kom en ny lagstiftning 2020 för att se till barnens rättigheter. Är det något som även påverkar synen på barnens rättigheter vid skilsmässa?

Om barnen har farit illa av skilsmässan, krävs det då av föräldrarna att de ska lyssna på barnen? Närmare bestämt att barnen får bo kvar där de är trygga och där de vuxit upp tillsammans med en förälder som har de bästa ekonomiska förutsättningarna?

Svar:

Läs mer ...