
Ett barn har begränsad rätt att besluta över sina personliga och ekonomiska angelägenheter. Det är i stället vårdnadshavaren som har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som gäller barnets person (6 kap. 11 § FB).
En förälder som inte är vårdnadshavare för ett barn har motsatsvis inte rätt att besluta i frågor som rör barnet, t.ex. vad gäller boendeort eller val av skola. Inte heller har föräldern rätt ta del av information gällande barnet från skola, sjukvård eller andra myndigheter.
Har barnet två vårdnadshavare, ska dessa utöva sina rättigheter och skyldigheter mot barnet tillsammans (6 kap. 13 § FB). Vårdnadshavare ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål (6 kap. 11 § FB).
Av förarbetsuttalanden framgår att båda vårdnadshavarna inte kan förutsättas delta i alla de beslut som ingår i den dagliga omsorgen om barnet, t.ex. om mat, kläder och sovtider. Det är naturligt att var och en av föräldrarna ensam har bestämmanderätt i sådana frågor beroende på hur situationen ser ut och på hur föräldrarna själva valt att organisera vårdnadsansvaret (prop. 1975/76:170 s. 178 och prop. 2005/06:99 s. 52).
Kravet på båda föräldrars samtycke kan modifieras i annan lagstiftning (prop. 2009/10:192 s. 20). Ett exempel på en sådan bestämmelse är 6 kap. 13 a § FB som ger socialnämnden rätt att besluta om vissa utredningar, behandlingar m.m. även om endast en vårdnadshavare samtyckt till åtgärden.
Källa:
SOU 2017:6 s.102.
- Särskilda krav på offentliga biträden
- Särskilda krav på offentliga biträden
- Innebörden av socialnämndens övervägande om vård
- Regelbundet övervägande om vårdnadsöverflyttning
- Åtgärder för att öka tryggheten för placerade barn och unga
- Lämplighetskrav för offentliga biträden som företräder barn och unga
- Vårdnadsöverflyttning av placerade barn 2020/21
- Vård enligt LVU
- Barn och unga ska få växa upp under trygga förhållanden
- Folkbokföringens syfte och uppgift