De flesta aktörer som vi har hämtat in synpunkter från har uppgett att det är vanligt eller t.o.m. mycket vanligt i familjemål att barnet och någon av föräldrarna har skyddade personuppgifter. Flera av dessa aktörer har uppgett att det är för enkelt att få och behålla skyddade personuppgifter och att detta utgör ett problem. De har uppgett att de misstänker att det förekommer att en förälder missbrukar systemet för att få fördelar i en kommande domstolsprocess.

De flesta aktörer som vi har inhämtat synpunkter från verkar anse att forumfrågan kan vara problematisk i mål där det förekommer skyddade personuppgifter men det bör nämnas att flera tingsrätter angett att forumfrågan vanligen inte brukar vara komplicerad . Ofta görs det inte någon forum invändning i målen.

Ett par av aktörerna som vi har hämtat in synpunkter från har uppmärksammat Högsta domstolens avgörande i NJA 2015 s. 218 om att Stockholms tingsrätt kan vara behörig domstol när barnet har skyddade personuppgifter. I sammanhanget har en tingsrätt anfört att det skulle vara värdefullt om fler domstolar än Stockholms tingsrätt ansåg s vara rätt forum i dessa fall. Som ett förslag har den tingsrätten angett hemvistforum hos den förälder som barnet inte bor hos.

Många av de aktörer som vi har hämtat in synpunkter från har uttryckt att det inte är forumfrågan som är den mest problematiska frågan i mål där det förekommer skyddade personuppgifter utan i stället handläggningen därefter. Ett problem som har framhållits är de svårigheter som finns att genomföra en utredning om vårdnad, boende och umgänge.

Det kan t.ex. vara problematiskt att avgöra vilken familjerätt som ska genomföra utredningen. I något område finns en överenskommelse om att hemvistkommunen för den förälder som inte har skyddade personuppgifter ska verkställa hela utredningen. Det kan dock även i sådana fall uppstå diskussioner om vilken kommun som ska stå för kostnaden för utredningen.

Ett par familjerätter har föreslagit att det införs en bestämmelse om behörig familjerätt för verkställande av utredningar i mål där det förekommer skyddade personuppgifter. Från aktörshåll har framförts att om flera familjerätter deltar i genomförandet av utredningen är det ingen som får helhetsbilden. I de aktuella vårdnadsutredningarna görs inte heller alltid hembesök.

En annan svårighet är frågan om huruvida uppgifter från referens person er bör inhämtas i utredningen eftersom man inte kan avslöja vilka dessa personer är. Det verkar råda delade uppfattningar om det är lämpligt att en referensperson hörs anonymt i vårdnadsutredningen trots att personen sedan inte kan höras i domstol eftersom anonyma vittnesmål inte är tillåtna.

Även i förhandlingssituationen kan det ske misstag som innebär att barnets nya vistelseort avslöjas. Det har t.ex. förekommit att det under ett förhör som skett per video från en annan tingsrätt hörts att en annan förhandling ropades på, vilket avslöjade vid vilken tingsrätt den aktuella personen befann sig.

Flera aktörer som vi har varit i kontakt med har efterfrågat tydliga riktlinjer för handläggningen av mål med skyddade personuppgifter. Enligt de aktörer som vi har hämtat in synpunkter från innebär den omständigheten att barnet har skyddade personuppgifter även problem vid avgörandet av sakfrågorna i målet.

I praktiken kan det nämligen vara svårt att ha gemensam vårdnad eller umgänge med ett barn om barnets vistelseort inte får avslöjas. Det har påtalats att ett särskilt problem uppstår när det behövs umgängesstöd, där utgångspunkten är att detta ska anordnas där barnet bor. Någon aktör har påpekat att det förekommer att domstolen beslutar om umgänge med umgängesstöd trots att behov av skydd inte ska föreligga vid umgängesstöd och då det är svårt att senare låta umgänget övergå i ett umgänge utan umgängesstöd. En omarbetning av 6 kap. 15 c § FB har därför efterfrågats.

Källa:
SOU 2017:6 s. 398 ff

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Får det gå till så här hos socialtjänsten?









Socialtjänsten får in en anmälan om ett missförhållande rörande ett barn, 5 år, och barnet och föräldern blir kallade till ett samtal med en socialsekreterare. Vårdnadshavaren uppfattade att socialtjänsten hade påbörjat en utredning på grund av anmälan. Samtalet går bra, det visar sig att uppgifterna i anmälan beror på ett missförstånd. Socialsekreteraren säger uttryckligen att inga fler samtal planeras. Två veckor senare kommer dock en ny kallelse eftersom socialsekreteraren vill ha ett enskilt med barnet. Detta gäller samma ärende och inga nya uppgifter har tillkommit.

Får socialsekreteraren först säga att man inte ska ses igen, för att sedan förhöra ett barn utan vårdnadshavare är med?
Får den vårdnadshavaren som inte är föremål för orosanmälan begära att vara med sitt barn på samtalet?

Svar:

När socialtjänsten får en anmälan om ett missförhållande (orosanmälan) görs inledningsvis en förhandsbedömning för att avgöra om en utredning ska påbörjas, eller inte. Tillåtna åtgärder i detta skede är samtal med anmälaren om något i anmälan är oklart, samtal med barn och vårdnadshavare samt kontroll om det finns dokumentation i socialregistret om familjen.

Beskedet att inte ses fler gånger bör rimligen tolkas som att ingen utredning skulle inledas på grund av anmälan. Men socialtjänsten kan å andra sidan därefter ha ändrat sig, men då borde socialsekreteraren i kallelsen till det andra möten informerat vårdnadshavaren att en utredning har inletts. Det är bara om en utredning har inletts som socialtjänsten får träffa barn för samtal utan vårdnadshavarens samtycke eller närvaro. Föräldern får alltså sitta i väntrummet under tiden.

Av den sista frågan kan man anta att barnet förmodligen har två vårdnadshavare, och att barnet bor hos den vårdnadshavare som var kallad till det första mötet. Den andra vårdnadshavaren, som inte var direkt berörd av anmälan, kan begära att få vara med vid barnsamtalet vid det andra mötet. Men även här kan gäller att socialtjänsten kan ha enskilda samtal med barn om en utredning är inledd. Båda vårdnadshavarna får således sitta i väntrummet.

Sammanfattningsvis får ett barn höras av socialtjänsten, förutsatt att det finns anledning att ingripa till barnets skydd eller stöd, utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande (Se 11 kap. 10 § tredje stycket socialtjänstlagen).