Det är angeläget att den kompetens som finns hos den personal som arbetar med samarbetssamtal vidmakthålls så att samtalen även fortsättningsvis kan bedrivas med gott resultat. För att upprätthålla och utveckla kompetens behövs, som utredningen framhåller, inte bara utbildning utan även möjlighet att praktisera samarbetssamtal med en viss regelbundenhet.

Det kan vara svårt för små kommuner som kanske har ett eller ett par samarbetssamtal under ett år att upprätthålla en tillräcklig kompetens. En möjlighet är i sådana fall att flera kommuner samarbetar i frågan.

Flera remissinstanser tar upp frågan om antalet samtalsledare och om kvinnliga respektive manliga samtalsledarna. I flertalet fall leds samarbetssamtalen i dag av två kvinnliga samtalsledare. Det är givetvis viktigt att tillgängliga resurser används på ett effektivt sätt och där de gör störst nytta.

Som Vårdnadstvistutredningen anför kan det därför finns anledning att undersöka om det i större utsträckning går att arbeta med en samtalsledare, t.ex. i de fall där föräldrarna är motiverade och själva tar kontakt med kommunen. Två samtalsledare kunde då användas i de mer komplicerade ärendena.

Frågan om antalet samtalsledare måste emellertid ytterst bli beroende av förhållandena i det enskilda fallet. En angelägen uppgift för kommunerna är att söka få in fler manliga samtalsledare i samarbetssamtalen. Det finns inte något behov av lagstiftning med anledning av vad som anförts om samtalsledare.

Källa:
Prop. 1997/98:7 sida 42

Whatsapp