Det är viktigt att den som lämnar en bekräftelse förstår vad bekräftelsen innebär. Som Stiftelsen Allmänna Barnhuset framhåller är det även viktigt att modern – den som har fött barnet och som ska godkänna bekräftelsen – förstår innebörden av att godkänna bekräftelsen. Som utredningen pekar på kan det när någon av föräldrarna eller båda är under 18 år finnas skäl för socialnämnden att anpassa den information som lämnas i samband med bekräftelsen. Detta bör lämpligen ske vid ett personligt besök hos socialnämnden. Vidare kan det ligga i barnets intresse att socialnämnden i dessa fall har möjlighet att ta ställning till vilken utredning av föräldraskapet som behöver ske.

Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens bedömning att digital bekräftelse av ett föräldraskap endast bör vara möjlig om den förälder som ska bekräfta föräldraskapet och modern har fyllt 18 år. Av tydlighetsskäl och för att underlätta tillämpningen bör det föreskrivas att dessa förutsättningar ska vara uppfyllda redan när barnet föds.

När det finns anknytning till ett annat land än Sverige styr den svenska internationella privat- och processrätten bl.a. vilket lands lag som ska tillämpas på en fråga. För att en fråga om fastställande av föräldraskap ska avgöras enligt svensk rätt krävs att det finns tillräcklig anknytning till Sverige (jfr prop. 1984/85:124 s. 80 och SOU 1983:25 s. 189). Kravet på anknytning till Sverige för att tillämpa svensk rätt är kopplat till andra länders vilja att erkänna avgöranden som har meddelats i Sverige.

Det vore en stor nackdel för enskilda om digitala bekräftelser som lämnats i Sverige riskerade att inte erkännas i andra länder på grund av bristande anknytning hit. Förutsättningarna för att lämna en digital bekräftelse bör därför utformas så att risken minimeras för att fall där det är oklart om svensk eller utländsk rätt är tillämplig på föräldraskapsfrågan omfattas (jfr liknande överväganden i den norska propositionen Prop. 97 L [2019–2020] s. 7 f.).

Som utredningen konstaterar förutsätter digital identifiering i form av e-legitimation i regel att användaren har ett personnummer. För att möjliggöra identifiering av det barn som bekräftelsen avser bör även barnet ha tilldelats ett personnummer för att föräldraskapet ska kunna bekräftas digitalt. För att tilldelas ett personnummer krävs som huvudregel folkbokföring i Sverige (18 § folkbokföringslagen [1991:481]). Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens bedömning att möjligheten till digital bekräftelse bör förutsätta att den som ska bekräfta föräldraskapet, modern och barnet är folkbokförda i Sverige.

Som framgår nedan anser regeringen att socialnämndens utredningsskyldighet inte bör skjutas fram för det fall det vid barnets födelse står klart att en digital bekräftelse inte är möjlig. Mot den bakgrunden bör det krävas att modern är folkbokförd i Sverige redan vid barnets födelse. För att underlätta tillämpningen bör även kravet på att den som lämnar bekräftelsen är folkbokförd i Sverige gälla redan från barnets födelse. Ett sådant krav kan inte uppställas beträffande barnet eftersom barnet inte är folkbokfört vid födelsen.

Som Myndigheten för digital förvaltning anför innebär Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG (eIDAS-förordningen) att vissa medel för elektronisk identifiering som utfärdats i en medlemsstat ska kunna användas i Sverige. Kravet på att föräldrarna och barnet är folkbokförda i Sverige för att bekräftelsen ska kunna göras digitalt bedöms inte stå i strid med förordningen. Det är däremot viktigt att den digitala tjänsten utformas i enlighet med de krav som förordningen ställer.

Några remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, anser att möjligheten att bekräfta föräldraskap digitalt bör begränsas till fall då föräldrarna är folkbokförda på samma adress. Enligt regeringen finns det inte skäl för en sådan begränsning. Familjekonstellationer, liksom valet av boende, kan i dag se olika ut. Som utredningen konstaterar bör möjligheten till digital bekräftelse av likabehandlingsskäl omfatta så många ogifta föräldrar som möjligt.

Regeringen ser inte en ökad risk för felaktiga bekräftelser som en följd av att även personer som inte är folkbokförda på samma adress får möjlighet att bekräfta föräldraskapet digitalt. Att bekräfta ett föräldraskap är en rättshandling med omfattande konsekvenser som människor inte kan antas ta lätt på. Risken för att personer känner sig pressade att bekräfta ett föräldraskap trots att de misstänker att det inte är korrekt bedöms inte vara större i de fall då personerna är folkbokförda på olika adresser än i de fall då de är folkbokförda på samma adress.

Av samma skäl anser regeringen att det inte heller finns skäl att inledningsvis begränsa möjligheten att bekräfta föräldraskap digitalt till personer som redan har gemensamma barn, vilket Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet föreslår. Regeringen delar utredningens bedömning att det inte bör vara möjligt att bekräfta ett föräldraskap digitalt när modern är gift (eller registrerad partner) och det handlar om att häva makens presumerade föräldraskap genom godkännande av någon annans bekräftelse av föräldraskapet (s.k. tredjemansbekräftelse). Det är lämpligt att sådana bekräftelser, liksom i dag, behöver godkännas av socialnämnden för att gälla.

Källa:
Prop. 2020/21:176 s. 40

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons