Ett faderskap som baseras på faderskapspresumtionen kan hävas under vissa förutsättningar. Om barnet har tillkommit genom samlag, kan faderskapet hävas bl.a. om det är utrett att modern har haft samlag med en annan man under den tid då barnet kan ha avlats och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har avlats av den andre mannen (1 kap. 2 § föräldrabalken).

För det fall barnet har tillkommit genom insemination eller befruktning utanför kroppen (assisterad befruktning), kan faderskapet hävas om maken inte har lämnat sitt samtycke till behandlingen, om han inte var kvinnans sambo eller make vid behandlingen eller om det inte är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen (jfr 1 kap. 8 § första stycket föräldrabalken, prop. 1984/85:2 s. 19 och prop. 1987/88:160 s. 20).

Om donerade spermier har använts, gäller sedan den 1 januari 2019 att faderskapet även kan hävas om barnet har tillkommit genom heminsemination eller – om den assisterade befruktningen har genomförts utomlands – behandlingen inte har genomförts vid en behörig inrättning eller det inte finns någon rätt för barnet att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (prop. 2017/18:155 s. 51 f.).

Ett presumerat faderskap kan också hävas genom att mannen i äktenskapet godkänner en annan mans bekräftelse av faderskapet (1 kap. 2 § föräldrabalken).

Ett samkönat kvinnligt par som vill genomföra en assisterad befruktning måste alltid använda donerade spermier (om någon av dem kan bidra med spermier på grund av att hon har ändrat könstillhörighet gäller de särskilda reglerna om föräldraskap då en förälder eller båda har ändrat könstillhörighet).

Utredningen föreslår – med utgångspunkt i att samma regler bör gälla för alla barn – att de grunder som gäller för hävande av ett presumerat faderskap efter assisterad befruktning med donerade spermier även bör gälla för hävande av en presumtion av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Regeringen anser att det är en rimlig ordning. Flertalet remissinstanser ställer sig också bakom utredningens förslag. Därtill bör regleringen, som Sveriges advokatsamfund och Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet föreslår, ta höjd för att barnet kan ha tillkommit genom samlag. Som Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet vidare påpekar bör regleringen utformas så att det tydligt framgår att det krävs att barnets mor var gift eller sambo med kvinnan när behandlingen utfördes (jfr prop. 2017/18:155 s. 68).

Regleringen bör därför få en något annorlunda utformning än den som utredningen föreslår. Även den ordning som utredningen föreslår när det gäller hävande av en moderskaps- eller faderskapspresumtion för det fall någon av föräldrarna eller båda har ändrat könstillhörighet är rimlig. Det innebär att ett föräldraskap i de fallen ska kunna hävas på samma grunder som ett presumerat faderskap.

Liksom när det gäller faderskapspresumtionen bör regleringen omfatta att barnet kan ha tillkommit genom samlag, assisterad befruktning med egna spermier eller assisterad befruktning med donerade spermier. Vidare bör det, i likhet med vad som gäller för presumerade faderskap, införas bestämmelser som innebär att ett föräldraskap kan hävas genom godkännande av någon annans bekräftelse av föräldraskapet.

Som Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet påpekar bör regleringen, i fråga om alla föräldraskapspresumtioner, ta höjd för att bekräftelsen kan avse faderskap, föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken eller moderskap enligt de regler som gäller om en förälder eller båda har ändrat könstillhörighet (1 kap. 14 § föräldrabalken).

Även de bestämmelser som gäller i fråga om faderskapspresumtionen bör därför ändras, så att de omfattar bekräftelse av föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken och bekräftelse av moderskap enligt 1 kap. 14 § föräldrabalken. Som några remissinstanser konstaterar är det inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga generella begränsningar av möjligheterna att häva ett föräldraskap.

Regeringen delar dock bedömningen att reglerna om hävande av föräldraskap behöver ses över och har tagit initiativ till en sådan översyn, vilket bl.a. RFSU, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet och Svenska kyrkan efterfrågar. Det uppdrag som regeringen nyligen har lämnat till en särskild utredare att se över den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen innefattar att se över föräldrabalkens regler om hävande av föräldraskap och då särskilt ta ställning till om utrymmet att häva ett föräldraskap ska begränsas (dir. 2020:132).

Inom ramen för detta lagstiftningsärende är det inte heller möjligt att överväga de alternativa lösningar för att barn ska kunna få kännedom om sitt genetiska ursprung och möjligheter att avtala om föräldraskap som RFSL och ett antal antidiskrimineringsbyråer tar upp. Som flera remissinstanser, bl.a. Sveriges kommuner och Regioner, Svenska kyrkan och Sveriges advokatsamfund, framhåller är det av stor vikt att blivande föräldrar får tydlig information om regleringen på området för att kunna förstå innebörden och konsekvenserna av sitt handlande. Därigenom kan man minska risken för att föräldraskap som felaktigt har presumerats sedermera hävs. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt 6.

Källa:
Prop. 2020/21:176 s. 31

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons