Det bör införas särskilda regler om föräldraskap för de fall personer får barn efter det att en av eller båda föräldrarna har ändrat könstillhörighet

Av den kartläggning utredningen har gjort framgår att det slopade steriliseringskravet åtminstone inledningsvis gett upphov till vissa tillämpningsproblem i folkbokföringsverksamheten och att problemen beror på att den föräldraskapsrättsliga lagstiftningen inte är anpassad till situationen att en person som ändrat könstillhörighet får barn.

Som exempel kan nämnas att Skatteverket då en KtM fött barn registrerat honom som barnets mor i enlighet med den oskrivna principen om att den som föder ett barn är att anse som barnets mor (mater semper est quam gestatio demonstrat). Skatteverket har dock numera frångått denna praxis. En relation till ett barn återspeglar i dag i folkbokföringen förälderns förvärvade könsidentitet som en följd av beslutet om ändrad könstillhörighet (Skatteverkets ställningstagande Registrering vid ändrad könstillhörighet 2016-05-31).

Enligt regeringen är det angeläget att den föräldraskapsrättsliga regleringen är tydlig. Det ska inte för enskilda och myndigheter råda någon tvekan om vilka som ska anses som ett barns föräldrar. Frågan om erkännande av en könskorrigering omfattas vidare av rätten till privatliv enligt artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Christine Goodwin mot Förenade kungariket, mål nr 28957/95 [2002]).

En registrering av en man som mor har av svenska förvaltningsdomstolar också ansetts stå i strid med den enskildes rätt till respekt för privatlivet. Regeringen delar mot denna bakgrund utredningens bedömning att det bör införas särskilda regler för situationer där personer får barn efter det att någon av dem eller båda har ändrat könstillhörighet och att föräldraskapet i dessa situationer bör betecknas och registreras på ett sätt som avspeglar förälderns juridiska könstillhörighet.

Enligt regeringen bör den föräldraskapsrättsliga regleringen, när någon av eller båda föräldrarna har ändrat könstillhörighet, utgå från den könstillhörighet som framgår av folkbokföringen. En man som föder ett barn bör således betecknas och registreras som far till barnet. Om mannen har genomgått en assisterad befruktning som ensamstående bör motsvarande regler som gäller vid assisterad befruktning av ensamstående kvinnor gälla för honom.

Även en man som uppfyller villkoren för att fastställas som far eller, efter en assisterad befruktning, anses som far, bör betecknas och registreras som far. Det innebär att han ska anses som far till barnet om det genom en genetisk undersökning är utrett att han är barnets far, eller om det är utrett att han har haft samlag med den förälder som fött barnet eller en assisterad befruktning har utförts med hans spermier under den tid då barnet kan ha tillkommit och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom samlaget eller behandlingen (1 kap. 5 § föräldrabalken).

Han ska även anses som far till barnet om han har samtyckt till att hans make eller sambo genomgår en assisterad befruktning och det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet kommit till genom behandlingen. Om donerade spermier har använts, krävs att behandlingen har utförts inom svensk hälso- och sjukvård eller vid en behörig inrättning i utlandet där barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn (1 kap. 8 § föräldrabalken).

En kvinna som uppfyller motsvarande villkor bör betecknas och registreras som mor till barnet. Att en kvinna som föder barn ska anses som barnets mor följer redan av den oskrivna moderskapsprincipen och behöver inte regleras särskilt. Genom den föreslagna regleringen undviks de tillämpningsproblem som RFSL och Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet befarar kan uppkomma om den person som ändrat könstillhörighet är intersexuell eller har ändrat könstillhörighet mer än en gång innan han eller hon får barn.

De särskilda reglerna vid ändrad könstillhörighet innebär att två män som får barn tillsammans båda kommer att vara far till barnet, och att två kvinnor som får barn tillsammans båda kommer att vara mor till barnet.

Som några remissinstanser framhåller skiljer sig detta från vad som gäller när två kvinnor som inte ändrat könstillhörighet får barn tillsammans genom assisterad befruktning. I dessa fall är den födande kvinnan barnets mor, medan kvinnans make eller sambo är barnets förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Situationen att ett barn har två fäder eller två mödrar förekommer dock i viss utsträckning även i dag, nämligen när två samkönade makar adopterar gemensamt eller när den ena av makarna adopterar den andra makens barn. Att den föreslagna regleringen medför att barn i vissa fall kommer att ha två mödrar eller två fäder behöver därför inte, som RFSL och Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet befarar, innebära att en persons transbakgrund kommer att röjas.

Enligt Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet kan det ifrågasättas om inte den föreslagna regeln om att den kvinna som inte föder barnet ska anses som mor till barnet borde gälla mer generellt, dvs. även när ett samkönat kvinnligt par som inte ändrat könstillhörighet får barn.

Syftet med att i lagtexten benämna maken eller sambon till modern som ”förälder” i stället för ”mor” är dock att undvika missförstånd vid tillämpning av vissa bestämmelser i föräldrabalken och i andra författningar som särskilt tar sikte på den kvinna som föder ett barn (prop. 2004/05:137 s. 43 och 44). Det är därför inte ändamålsenligt att mer generellt benämna en kvinna som ”mor”, oavsett om hon har fött barnet eller inte.

Situationen är en annan när en person som ändrat könstillhörighet får barn. I dessa fall kommer det, som regeringen återkommer till nedan, att finnas ett generellt behov av att knyta andra rättigheter och skyldigheter till föräldern än de som framgår av den föräldraskapsrättsliga beteckningen. Det skulle vidare skapa lagtekniska svårigheter att också använda begreppet förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken i dessa fall.

RFSL och Juridiska institutionen vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet framhåller att myndigheterna med den föreslagna lösningen inte alltid kommer att ha tillgång till information om en ändrad könstillhörighet, vilket kan leda till registrering av föräldraskap som inte uppfyller villkoren i lagen och därmed till en rättsligt osäker situation.

Regeringen bedömer dock att risken för felaktig registrering är liten. Av Skatteverkets promemoria Folkbokföring och ändrad könstillhörighet framgår att en anmälan om ett barns födelse handläggs i särskild ordning när det är känt att någon av eller båda föräldrarna har ändrat könstillhörighet.

Om det är en man som har fött barnet kommer detta ärende således alltid att handläggas manuellt. Det kan vara svårare för Skatteverket att fånga upp födelseärenden när det är en kvinna som har fött barnet och barnets andra förälder är en KtM eller en MtK. Om det i ett sådant fall skulle göras en felaktig registrering i folkbokföringen, kommer detta dock inte att leda till några rättsförluster för barnet eller föräldrarna.

Som framgår nedan kommer i dessa fall den förälder som inte har fött barnet att ha samma rättigheter och skyldigheter som en far, oavsett om personen registreras som mor eller far. Detsamma gäller om personen registreras som förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken eftersom de bestämmelser som särskilt reglerar vad som gäller beträffande ett barns far också gäller beträffande en förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken.

Det kan övervägas om det med anledning av den föreslagna regleringen nu finns anledning att lagfästa den oskrivna principen att den kvinna som föder ett barn är barnets mor. Frågan kan inte behandlas i detta lagstiftningsärende, men det kan finnas skäl att återkomma till frågan i ett annat sammanhang. Som Lagrådet framhåller kan det också finnas anledning att överväga en mer heltäckande översyn av reglerna i 1 kap. föräldrabalken. Regeringen förutsätter att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ser över sina föreskrifter och allmänna råd i syfte att anpassa dem till lagändringarna.

Källa:
Prop. 2017/18:155 s. 56.

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons