En målsättning för regeringen är att den föräldraskapsrättsliga regleringen ska vara jämlik och inte utan tungt vägande skäl skilja på personer beroende på sexuell läggning eller kön. En annan viktig utgångspunkt är att strävan att tillgodose en persons önskan att bli förälder efter en assisterad befruktning alltid måste ske med barnets bästa i fokus.

När en kvinna har genomgått en assisterad befruktning med donerade spermier krävs, för att hennes make eller sambo ska kunna fastställas som barnets far, eller förälder enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken, att maken eller sambon har samtyckt till behandlingen och att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet har tillkommit genom behandlingen.

Faderskap kan i dag fastställas oavsett var den assisterade befruktningen har utförts. Föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken för en kvinna som inte har fött barnet kan dock endast fastställas om behandlingen har utförts inom svensk hälso- och sjukvård. I de fall behandlingen har utförts i utlandet eller i egen regi måste moderns make eller sambo genomföra en styvbarnsadoption för att åstadkomma ett giltigt rättsligt föräldraskap.

Forskningen om barn som har tillkommit genom assisterad befruktning med donerade könsceller tyder, som anges i avsnitt 4.1, på att avsaknaden av genetisk koppling mellan barn och förälder inte leder till några negativa konsekvenser för barnet. Detta innebär dock inte att det genetiska ursprunget är utan betydelse. Tvärtom visar forskningen att information om det genetiska ursprunget är viktig för många barn som har adopterats eller tillkommit genom assisterad befruktning med donerade könsceller.

Barn har också enligt barnkonventionen en rätt till kännedom om sitt ursprung. En utgångspunkt för den föräldraskapsrättsliga regleringen bör vara att den, så långt det är möjligt, utformas på ett sätt som stärker barns rätt till information om sitt genetiska ursprung, dvs. ger barnet rätt att få information om en donators identitet. Detta medför att reglerna bör utformas på ett sätt som uppmuntrar ofrivilligt barnlösa att genomföra assisterad befruktning där barnet har en sådan rättighet.

I Sverige har det sedan lagen (1984:1140) om insemination infördes 1985 funnits en rätt för den som tillkommit efter en assisterad befruktning med donerade könsceller att hämta in information om sitt genetiska ursprung. Barn som tillkommit genom en assisterad befruktning utanför svensk hälso- och sjukvård har dock inte alltid denna möjlighet, även om det i flera länder, t.ex. Finland, Norge och Förenade kungariket, finns en motsvarande rättighet för barnet att senare i livet få kännedom om donatorns identitet.

Möjligheten till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård har successivt utvidgats och i dag finns det goda möjligheter för ofrivilligt barnlösa att få sådan behandling. Genom regeringens förslag i avsnitt 4.1 kommer t.ex. de ofrivilligt barnlösa som har behov av både donerade ägg och donerade spermier för att bli föräldrar framöver att kunna vända sig till den svenska hälso- och sjukvården för behandling. De flesta ofrivilligt barnlösa kommer alltså att kunna få den hjälp de behöver i Sverige, vilket inte bara innebär en trygghet för det par eller den ensamstående kvinna som ska genomgå behandling utan även att barnets rätt till information om sitt ursprung stärks.

Att det finns goda möjligheter till assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård innebär dock inte att alla ofrivilligt barnlösa kommer att välja att genomgå sin behandling i Sverige. Det kommer även fortsättningsvis att finnas de som av olika skäl väljer att genomgå assisterad befruktning utanför den svenska hälso- och sjukvården. Enligt regeringen är det bästa för det blivande barnet att en assisterad befruktning utförs där barnet har en rätt till information om sitt ursprung.

När föräldraskap ska fastställas efter en assisterad befruktning med donerade könsceller är det vidare rimligt att samhället har viss insyn och kontroll. Den föräldraskapsrättsliga regleringen bör utformas på ett sätt som tillgodoser dessa intressen. Regeringen delar alltså inte RFSL:s uppfattning att möjligheterna att fastställa föräldraskap efter en assisterad befruktning i utlandet inte bör begränsas. När en assisterad befruktning utförs vid en behörig inrättning utomlands har samhället möjlighet till viss insyn och kontroll. I många länder finns det också en rätt för ett barn som har tillkommit genom assisterad befruktning att få information om donatorn.

Samtycke bör därför även fortsättningsvis kunna utgöra grund för faderskap vid assisterade befruktningar med donerade spermier i utlandet, dock under förutsättning att behandlingen har utförts vid en behörig inrättning och att den som tillkommit genom behandlingen har en rätt till information om spermiedonatorn. Detsamma bör gälla i fråga om föräldraskap för barn som kommer till genom assisterad befruktning i äktenskap, registrerade partnerskap eller samboförhållanden mellan två kvinnor. Regleringen blir härigenom densamma för olikkönade par och kvinnliga samkönade par.

När det gäller s.k. heminseminationer saknar samhället helt insyn och kontroll. Inte heller kan rätten för det barn som tillkommer genom behandlingen att få information om spermiedonatorn säkerställas, utan möjligheterna att få sådan information är helt avhängig de involverade vuxnas inställning. Regeringen instämmer mot denna bakgrund i utredningens bedömning att samtycke inte längre bör kunna utgöra grund för faderskap, och inte heller för föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken, vid en heminsemination med donerade spermier. Rättsligt föräldraskap för en person som inte har burit och fött barnet bör i dessa fall alltså förutsätta en styvbarnsadoption.

När en ensamstående kvinna har genomgått en assisterad befruktning inom svensk hälso- och sjukvård blir hon ensam förälder till det barn som tillkommer genom behandlingen. Något faderskap eller föräldraskap enligt 1 kap. 9 § föräldrabalken ska alltså inte fastställas för barnet. Om behandlingen har utförts i egen regi, ska däremot socialnämnden alltid försöka fastställa faderskapet eller föräldraskapet för barnet.

Som anförs ovan har samhället inte någon insyn eller kontroll vid heminseminationer. Barnet har inte heller någon rätt till information om sitt genetiska ursprung. Regeringen instämmer därför i utredningens bedömning att faderskap eller föräldraskap för barnet även fortsättningsvis ska fastställas när en ensamstående kvinna genomgått en heminsemination med donerade spermier. Enligt regeringen finns det ett värde i att utforma den föräldraskapsrättsliga regleringen på ett sätt som uppmuntrar till val av behandlingar som utförs där barnet har en rätt till information om sitt genetiska ursprung.

En ensamstående kvinna bör därför, till skillnad från vad Föreningen Femmis anser, endast kunna bli ensam förälder till ett barn genom assisterad befruktning i utlandet om behandlingen har utförts vid en behörig inrättning och barnet har rätt att ta del av uppgifter om spermiedonatorn.

Som Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet framhåller kan det i olikkönade förhållanden i många fall vara svårt att få kännedom om att barnet har tillkommit genom en assisterad befruktning med donerade spermier, vilket, om modern är gift, medför en risk för att hennes make felaktigt presumeras vara barnets far eller, om modern är sambo, hennes sambo felaktigt fastställs som barnets far. Enligt fakultetsnämnden bör man därför överväga att införa en begränsning av möjligheten att häva faderskapet för ett barn som har tillkommit genom en assisterad befruktning med donerade spermier.

En sådan begränsning finns dock inte i andra fall när faderskapspresumtionen kan ge ett felaktigt resultat eller när en man med vetskap om att han inte är barnets genetiska far bekräftar faderskapet för barnet, och det finns enligt regeringens mening inte skäl att särbehandla barn som har tillkommit genom assisterad befruktning med donerade spermier. Någon begränsning i möjligheterna att häva faderskapet bör därför inte införas. Regeringen förutsätter att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd ser över sina föreskrifter och allmänna råd i syfte att anpassa dem till lagändringarna.

Källa:
Prop. 2017/18:155 s. 52.

Pin It

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons