En adoption innebär att det skapas ett familjerättsligt förhållande mellan adoptivföräldern och adoptivbarnet. Genom adoptionen betraktas adoptivbarnet i rättsligt hänseende som adoptivförälderns barn och inte som barn till sina tidigare föräldrar. Genom adoptionen övergår vårdnaden om barnet och skyldigheten att försörja barnet till adoptivföräldern.

Den som är gift (eller registrerad partner) får adoptera den andra makens barn. Efter en sådan s.k. styvbarnsadoption anses barnet som makarnas gemensamma och de blir alltså båda föräldrar och vårdnadshavare till barnet. Regeringen föreslår i propositionen Modernare adoptionsregler att detsamma ska gälla när en sambo adopterar den andra sambons barn (prop. 2017/18:121).

För att åstadkomma ett rättsligt föräldraskap för en person som inte anses vara far enligt faderskapspresumtionen och inte heller kan åberopa eller utverka en giltig fastställelse krävs att denna person adopterar barnet. I svensk rätt finns det i dag inga regler om erkännande av utländska fastställelser av moderskap. För att en kvinna ska kunna bli mor till ett barn som tillkommit genom ett surrogatarrangemang i utlandet krävs det därför alltid att hon adopterar barnet.

Flera remissinstanser, bl.a. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet, anser att kravet på att en förälder som är vårdnadshavare ska samtycka till att hans eller hennes make adopterar barnet bör tas bort i de fall det finns en genetisk koppling mellan maken och barnet.

Reglerna om adoption bygger på att barnets föräldrar och den som ansöker om adoption som utgångspunkt är överens om att en adoption ska ske. Enligt 4 kap. 8 § föräldrabalken i lydelsen enligt propositionen Modernare adoptionsregler, krävs i regel en förälders samtycke om den som sökanden vill adoptera är under 18 år och föräldern är barnets vårdnadshavare.

Samtycke behövs dock inte om föräldern är varaktigt förhindrad att samtycka till följd av en psykisk sjukdom eller något annat liknande förhållande, föräldern befinner sig på okänd ort eller det finns synnerliga skäl. Det finns enligt regeringen inte skäl att nu överväga ytterligare förändringar av reglerna om styvbarnsadoption.

Källa:
Prop. 2017/18:155 s. 49.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Vad kan barnet säga om umgänget?









Har ett barn i 7 års åldern. Separerade från fadern när hon var 3 månader och han bor cirka 6 timmar bort. De pratar aldrig i telefon förutom jul och födelsedagar. Han har träffat henne en helg i månaden, och nu när hon började skolan kom vi överens om vartannat lov. Problemet är att han också brister i kommunikation till mig. Jag föreslår tider för umgänge som aldrig godtas. Beträffande sommarumgänget fick jag svar i juni. Jag får ofta får omboka våra planer och kan jag inte det hotar han alltid med stämning som aldrig blir av.

Nu vill han få umgänge alla lov. Kan det ens ske? Vad har mitt barn att säga om saken? Vad är rimligt att som umgänge- och boendeförälder kräva i detta läge?

Svar:

Läs mer ...