Enligt dansk rätt är huvudregeln att en adoption av den som är under 18 år får ske endast om föräldrarna har lämnat sitt samtycke. Om en av föräldrarna inte har något föräldraansvar för barnet, är på okänd ort eller är förhindrad att bevaka sin rätt på grund av psykisk ohälsa eller annat liknande förhållande, krävs dock endast samtycke från den andra föräldern. Om detta gäller båda föräldrarna krävs samtycke från barnets förmyndare. Om en förälder med föräldraansvar inte lämnar sitt samtycke, kan adoption ändå medges om det är av avgörande betydelse för barnets välfärd. Om barnet är omhändertaget av sociala myndigheter, måste socialnämnden samtycka. Även om förälderns samtycke inte krävs, ska dennes inställning inhämtas innan beslut om adoption fattas, om det inte bedöms vara till men för barnet eller skulle orsaka olämplig försening av förfarandet. Möjligheten att besluta om adoption mot en vårdnadshavares vilja har använts sällan. För närvarande behandlas ett lagförslag som ger utökade möjligheter till adoption mot en vårdnadshavande förälders vilja.

Enligt finsk rätt är huvudregeln att en adoption kräver samtycke av barnets båda föräldrar. Om det finns synnerligen vägande skäl kan en adoption dock beslutas även om föräldrarna eller en av dem inte har gett sitt samtycke eller återtagit ett tidigare givet samtycke. Detta förutsätter att adoptionen på ett uppenbart avgörande sätt är till barnets bästa och att det med beaktande av barnets bästa samt umgänget mellan barnet och föräldern, förhållandet mellan dem samt förhållandets natur, inte finns tillräckliga skäl till att föräldern inte har gett sitt samtycke eller återtagit det. Adoption kan också medges då föräldern på grund av sjukdom eller handikapp inte kan uttrycka sin vilja på ett giltigt sätt eller om föräldern finns på okänd ort.

Enligt isländsk rätt krävs samtycke från en förälder som har vårdnaden om barnet. Om någon av föräldrarna befinner sig på okänd ort eller är förhindrad att lämna samtycke på grund av psykisk ohälsa, räcker det med den andra förälderns samtycke. Gäller detta för båda föräldrarna, krävs samtycke av en särskilt förordnad vårdnadshavare. Är de sociala myndigheterna vårdnadshavare, krävs samtycke från dem. Även om samtycke saknas, kan adoption medges om barnet är familjehemsplacerat hos sökandena och omständigheterna tydligt talar för att barnet bör adopteras.

Norsk rätt föreskriver att den som är under 18 år inte får adopteras utan samtycke av den eller dem som har föräldraansvaret. Om en av dem finns på okänd ort eller på grund av psykisk ohälsa är förhindrad att lämna samtycke, räcker det att den andra vårdnadshavaren samtycker. Om detta gäller båda vårdnadshavarna, krävs samtycke från förmyndaren. En förälder som inte har föräldraansvar för barnet ska, om det är möjligt, ges tillfälle att yttra sig. Om någon annan än föräldrarna är förmyndare, ska denne också få tillfälle att yttra sig. Särskilda regler gäller när fylkesnämnden har beslutat att föräldraansvaret ska fråntas föräldrarna på grund av brister i hemmiljön. Om ett sådant beslut har fattats, kan fylkesnämnden ge samtycke till en adoption. Detta förutsätter att det är sannolikt att föräldrarna varaktigt inte kan ge barnet tillräcklig omsorg eller att barnet har fått en sådan anknytning till de människor och den miljö där barnet befinner sig att det kan leda till allvarliga problem för barnet om barnet flyttas. Vidare krävs att adoptionen är till barnets bästa och att sökandena har varit fosterföräldrar till barnet och har visat sig lämpliga att uppfostra barnet som sitt eget. De allmänna villkoren för adoption måste också vara uppfyllda.

Av belgisk rätt följer att samtycke krävs av båda barnets föräldrar. Om en av dem inte kan uttrycka sin vilja eller finns på okänd ort, räcker det med den andres samtycke. I annat fall krävs samtycke från en förmyndare. När någon, vars samtycke krävs, motsätter sig adoption får adoption ändå medges om det är uppenbart att vägran är orimlig. Om det är föräldrarna som motsätter sig adoptionen krävs vidare att de visar ointresse för barnet eller att de äventyrar barnets hälsa, säkerhet eller moral.

I Storbritannien är huvudregeln att föräldrar med föräldraansvar (parental responsibility) ska samtycka till adoptionen. Undantag gäller om föräldern är på okänd ort, om föräldern är förhindrad att lämna sitt samtycke eller om barnets välfärd kräver det. Moderns samtycke får inte lämnas tidigare än sex veckor efter barnets födelse.

Huvudregeln enligt tysk rätt är att barnets föräldrar ska samtycka till adoptionen. Även om en förälder inte samtyckt, kan adoption beslutas om föräldern på ett ”grovt” sätt har brustit i sina skyldigheter mot barnet eller genom sitt förhållande till barnet har visat att hon eller han är likgiltigt inställd mot barnet. Det krävs vidare att barnet skulle drabbas på ett oskäligt sätt om adoptionen inte sker. Om förälderns misskötsamhet inte har varat under en längre tid, krävs dessutom att det kan förutses att barnet framöver inte kommer att kunna tas om hand av föräldrarna. Utan samtycke av en förälder kan adoption också beslutas om föräldern på grund av särskilt svår psykisk sjukdom är oförmögen att ta hand om barnet och barnets utveckling skulle äventyras om barnet inte adopteras.

I Nederländerna kan ett barn adopteras om föräldrarna inte längre har vårdnaden om barnet. Om föräldrarna har vårdnaden om barnet, kan en adoption ske om föräldrarna inte motsätter sig en adoption. En protest från en vårdnadshavande förälder kan dessutom lämnas utan avseende om barnet och föräldern inte har bott tillsammans som en familj, om föräldern har missbrukat sitt vårdnadsansvar, gravt misskött sin omsorg av barnet eller om föräldern har begått brott mot barnet.

Källa:
SOU 2009:61 s. 134.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Vad kan barnet säga om umgänget?









Har ett barn i 7 års åldern. Separerade från fadern när hon var 3 månader och han bor cirka 6 timmar bort. De pratar aldrig i telefon förutom jul och födelsedagar. Han har träffat henne en helg i månaden, och nu när hon började skolan kom vi överens om vartannat lov. Problemet är att han också brister i kommunikation till mig. Jag föreslår tider för umgänge som aldrig godtas. Beträffande sommarumgänget fick jag svar i juni. Jag får ofta får omboka våra planer och kan jag inte det hotar han alltid med stämning som aldrig blir av.

Nu vill han få umgänge alla lov. Kan det ens ske? Vad har mitt barn att säga om saken? Vad är rimligt att som umgänge- och boendeförälder kräva i detta läge?

Svar:

Läs mer ...