Enligt finsk, dansk och norsk rätt får endast gifta par adoptera gemensamt.

Enligt isländsk rätt får en man och en kvinna som har bott tillsammans i minst fem år adoptera gemensamt. Med sambor menas att en man och en kvinna bor tillsammans och att samboendet är registrerat i ett nationellt register, alternativt att det kan bevisas på annat sätt. Det är bara sådana sambor och gifta par som får adoptera gemensamt.

I Nederländerna får två personer adoptera gemensamt om de har levt tillsammans i minst tre år före ansökan. De behöver inte vara gifta med varandra, men de måste kunna gifta sig. Det innebär t.ex. att ett homosexuellt par får adoptera gemensamt (de kan gifta sig i Nederländerna), men att en bror och en syster som bor tillsammans inte får adoptera ett barn gemensamt.

Enligt belgisk rätt får två makar eller två sambor (av samma eller olika kön) adoptera gemensamt. För sambor gäller att de antingen ska vara registrerade sambor eller ha bott tillsammans under minst tre år vid ansökningstillfället.

Den brittiska lagstiftningen tillåter att makar eller sambor (av samma eller olika kön) adopterar gemensamt. Ett par betraktas inte som sambor om den ena är den andras förälder, mor/farförälder, syster, bror, farbror, faster, morbror eller moster.

Enligt tysk rätt får endast makar adoptera gemensamt. Det är alltså inte tillåtet för sambor att adoptera gemensamt.

Källa:
SOU 2009:61 s. 112.

Om Familjerätt på Nätet

Familjerätt på nätet är en privat webbplats med syfte att sprida information om de familjerättsfrågor som handläggs av socialtjänsten.

Om du behöver få kontakt med familjerätten - kontakta socialtjänsten där du bor. 

Tomas Törnqvist
Ansvarig utgivare
Socionom, medlare, utbildare och konsult. Verksam sedan 1987 inom socialtjänstens IFO, med inriktning på familjerätt och barn/unga.

Annons
Annons

Veckans Fråga

Vad kan barnet säga om umgänget?









Har ett barn i 7 års åldern. Separerade från fadern när hon var 3 månader och han bor cirka 6 timmar bort. De pratar aldrig i telefon förutom jul och födelsedagar. Han har träffat henne en helg i månaden, och nu när hon började skolan kom vi överens om vartannat lov. Problemet är att han också brister i kommunikation till mig. Jag föreslår tider för umgänge som aldrig godtas. Beträffande sommarumgänget fick jag svar i juni. Jag får ofta får omboka våra planer och kan jag inte det hotar han alltid med stämning som aldrig blir av.

Nu vill han få umgänge alla lov. Kan det ens ske? Vad har mitt barn att säga om saken? Vad är rimligt att som umgänge- och boendeförälder kräva i detta läge?

Svar:

Läs mer ...